Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 11. Konsthantverk och konstindustri. Av E. G. Folcker - 12. Översikt av de viktigaste av svenskar gjorda industriella uppfinningar. Av Nils Rahm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496 71 Yirr.
TILLVERKNINGSINDUSTRI.
Tekniska skolan i Stockholm grundades i mitten av 1800-talet av
Svenska slöjdföreningen, en institution som på mångfaldiga sätt bidragit att
föra Sveriges konsthantverk och konstindustri framåt.
Stiftad redan på 1840-talet och rekryterad ur konstindustrielit arbetande
och intresserade kretsar, har föreningen föranstaltat pristävlingar och
anställt utlottningar av konstslöjdföremål, vid sina sammanträden anordnat
fackliga föredrag och utställningar av äldre och nyare
konstindustriföremål, utgivit handböcker, planschverk och »Meddelanden» (sedan 1905
Svenska slöjdföreningens tidskrift). Av föreningens mera betydande
åtgärder och företag må nämnas — förutom det redan nämnda, grundandet
av den Tekniska skolan i Stockholm — överlämnandet till Staten av
föreningens konstindustrimuseum 1884, anordnandet av den Gustavianska
utställningen 1891, Metallutställningen 1895, Karl XIV
Johans-utställningen 1900, Allmänna svenska utställningen för konsthantverk och
konstindustri i Stockholm 1909 och nu senast Svenska slöjdföreningens
stora svenska konstindustrilotteri 1911—1913.
12. ÖVERSIKT AV DE VIKTIGASTE AV SVENSKAR
GJORDA INDUSTRIELLA UPPFINNINGAR.
Vi avsluta detta kapitel med uppräknandet av några av de mest
framstående av det stora antalet svenska uppfinnare på det industriella
området ävensom några av deras viktigaste uppfinningar.
G. A. Betulander (f. 1872).
Betydelsefulla uppfinningar vid automatiska
telefonväxelapparater.
J. A. Brinell (f. 1849). Viktiga
förbättringar inom
materialprovnings-tekniken.
O. E. Carlsund (1809—84).
Framstående konstruktör och uppfinnare
inom ångmaskinsfacket och
fartygs-byggeriet.
J. A. Dahlgren (1810—70).
Konstruktör av kanoner med grov kaliber,
kallade »Dahlgrens kanoners.
G. Dalen (f. 1869). Uppfinnare av
självverkande regulator och andra
anordningar för fyrbelysning och lysbojar
samt järnvägssignaler (solventil,
Aga-ljus). Erhållit nobelpriset i fysik 1912.
K. E. Egnér (1868—1914). Viktiga
förbättringar inom telefontekniken i all-
mänhet och särskilt inom
starkströms-telefoneringen.
C. D. Ekman (1845—1904).
Uppfinnare av den för
cellulosafabrikatlo-nen synnerligen viktiga sulfitmetoden.
G. Ekman (1804—76). Införde
viktiga förbättringar inom Sveriges
järnhantering.
John Ericsson (1803—89).
Praktisk lösning av propellerproblemet;
uppfinnare av ångsprutan, monitorn,
varmluftsmaskinen m. m.
L. M. Ericsson (f. 1846).
Betydelsefulla förbättringar beträffande
telefonen och dess biapparater.
O. Fahnehjelm (1846—1911).
Uppfinnare av magnesiakammen för glödljus
(grundläggande för den moderna
glöd-ljusbelysningen").
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
