Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Handel. [Av A. Berencreutz] - Tullförhållanden. Av K. G. Wetterlund - Tullagstiftningen och tullstaten. Av K. G. Wetterlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TULLAGSTIFTNINGEN OCH TULLSTATEN.
501
taxan av den 9 juni 1911 (gällande från den 1 december s. å.) hänvisas till
artikeln Handelspolitik (sid. 505) för närmare detaljer.
I Tab. 113 meddelas en översikt av de varor, som t. o. m. år 1913 lämnat de
största tullinkomsterna.
Tab. 114 utvisar tulluppbördens belopp vid våra viktigaste tnllkamrar.
Anmärkas må, huru jämförelsevis väl Stockholm förmått bevara sin plats
inom vår importhandel, vilket är något oväntat i betraktande av, att de
norrländska städerna alltmer begynt hämta sina förnödenheter direkt från
främmande land, i stället för såsom förr genom de Stockholmska köpmännens
förmedling, varjämte flera nya tullkamrar tillkommit. En mindre tillbakagång
kan dock, såsom följd av antydda förhållande, skönjas för Stockholm, som åren
1861—65 lämnade 37’0 % av landets hela tulluppbörd, men åren 1906—40
blott 35 "3 % (år 1913 uppvisar 35’0 %). För Göteborg är dock tillbakagången i
detta fall betydligt starkare, måhända även av den grund, att Stockholm i sin
ordning börjat i större utsträckning förse sig direkt i stället för såsom förut
delvis över Göteborg. Särskilt anmärkningsvärd är den raska utvecklingen för
Trälleborg, förorsakad av den år 1909 öppnade ångfärjeförbindelsen med Sassnitz.
Tab. 114. Influtna] tulluppbörden, i ärliga medeltal, åren 1871—1913.
Tusental kronor.
[-Tullkammar-distrikt-]
{+Tullkammar- distrikt+} 1 1871—75 1876—80 1881—85 1886—90 1891—95 1896—00 1901—05 1906—10 1911 1912 1913
Stockholm . 9 345 9 635 11197 12166 12 995 18 516 19 853 20 814 21 009 22 595 24 378
Göteborg . 6 530 7 031 8 231 8 526 8 229 10 703 10 480 11017 11 364 11836 12 812
Malmö 1949 2195 2 703 3167 4 037 5161 6 441 6 639 6 626 6 689 7 541
Norrköping 783 888 1164 1580 1650 1762 2 030 2 012 2 498 2 940 2 997
Kalmar . . 191 177 167 321 515 1154 1823 1703 1632 1849 1585
Hälsingborg 407 445 584 694 1101 1723 1699 1645 1616 1846 2 317
Trälleborg. 39 32 21 13 19 271 742 982 1397 1726 2135
Åhus . . . 114 74 62 305 422 998 1160 1267 1272 1614 1493
Gävle . . . 442 565 772 1186 1028 1371 1401 1330 1394 1531 1649
Halmstad . 141 133 134 152 242 669 876 1131 966 1 056 1125
Sundsvall . 345 464 845 1382 1378 1317 1045 1189 927 993 1141
Landskrona 445 1087 2108 2 031 813 571 491 560 531 580 605
Ystad . . . 135 163 609 1 251 1084 613 436 356 397 407 411
Övriga orter 1575 2 050 2 863 3 704 3 859 5 772 7 227 8 365 8 644 8 688 9 412
Summa 22 441 24989 31460 36 478 37 372 50 601 55 704 59 010 60 273164 350 69 601
1 Vilka städer som äga tullkammardistrikt, d. v. s. äro stapelstäder, framgår t. ex. av
Tab. 121.
Tullagstiftningen och tullstaten.
Riksdagen tillhör det, enligt regeringsformen, att bestämma, huruvida
en vara skall vara underkastad tull eller icke, grunden för tullens
beräknande och dess belopp. Tulltaxan upptager samtliga varuslag, bestämmelser
om tullfrihet eller tullsatser samt i senare fallet beräkningsgrunderna för
tullavgifter. Taratariffen innehåller bestämmelser om storleken av det
avdrag för emballage, som lämnas vid beräkningen av den tullpliktiga vikten
för vissa varor. I tulltaxeförordningen innehållas bland annat stadganden
om de medgivanden, som gälla för gränstrafiken, om tullfrihet i vissa
särskilda fall, om restitution av tull å särskilt upptagna varor samt om de å
fartyg i utrikes fart vilande avgifter, som benämnas lastpenningar, var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
