- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Andra delen /
521

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Sjöfart. Av H. Rosman och K. E. Norman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SJÖFARTSRÖRELSEN I ALLMÄNHET.

521

långväga sjöfarten och att den väsentligen lyckats förvärva det välde över
vårt eget lands utrikes sjöfartsrörelse, som den saknat under en följd av
år. För rederinäringens höjande hava också statsmakterna sökt ingripa,
och även inom detta område har den i annat sammanhang (se sid. 482)
nämnda Handels- och sjöfartskommittén tagit initiativet till reformer.
Vid 1903 års riksdag anslogos sålunda 5 milj. kronor till en rederilånefond,
vilken numera uppgår till 17 milj. kronor, och senare har Staten lämnat
subvention åt reguljära ångbåtslinjer (se nedan sid. 527).

Sjöfartsrörelsen i allmänhet.

Hela sjöfartsrörelsen (in- och utrikes-) år 1913 inom sådana svenska
hamnar, vilka enligt av K. Maj:t fastställda taxor äga uppbära
hamnavgifter för fartyg, omfattade 343 583 in- och utklarerade fartyg om
saminan-manlagt 54 502 118 ton. Dessa tal omfatta alla fartyg om 10 ton och
däröver, dock icke den lokala trafik, som rört sig inom resp. hamnområde
självt. I ovanstående tal ingå 245 319 ångare med ett tontal av 48 565 550,
vilket motsvarar vid pass nio tiondelar av totalsumman.

Ett stort hinder för Sveriges sjöfart, är, såsom bekant, att i de nordligare
delarna av vårt land hamnarna under en stor del av året äro stängda av is.
I det sydligaste Sverige däremot kan sjöfarten, praktiskt talat, sägas i
allmänhet vara öppen året om. En jämförelse med äldre tider utvisar
dock, att den tid, varunder sjöfarten hämmats av ishinder, i det hela taget
minskats. Detta har sin förnämsta orsak i ångbåts flottans utveckling
samt byggandet av starkare fartyg, ett och annat enkom avsett för
vinter-trafik. Våra största städer hava skaffat sig särskilda isbrytare.

Angående Sveriges hamnar och dockor, dess kanaler ocli farleder
meddelas några upplysningar under särskilda avdelningar i det följande.

Sjöfarten mellan Sverige oeh utlandet.

Omfattningen av Sveriges utrikes sjöfart, d. v. s. antal och dräktighet
för fartyg, som från Sverige avgått till främmande land eller till Sverige
från främmande land ankommit, framlägges för tidrymden efter år 1875
i Tab. 117. I genomsnitt för åren 1876—80 utgjorde hela tontalet för
dylika fartyg, in- och utklarerade, 6-43 milj. ton. År 1913 hade man
hunnit till 27-53 milj. ton.

Över huvud taget är den utrikes sjöfarten på Sveriges hamnar i
förhållande till landets folkmängd alldeles ovanligt stor. År 1913 uppgick den
till nära 500 ton på varje hundratal inbyggare.

Högre tal än så uppvisa i hela Europa endast Danmark ocli
Nederländerna. Norge kommer från och med år 1912 något efter Sverige,
Storbritannien och Irland stannar år 1913 vid en siffra obetydligt över 350
ton. Erinrar man sig därjämte, att den inrikes sjöfarten i Sverige,
uppgående — oberäknat viss kanaltrafik -— till över 500 ton på varje hundra-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:53:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/2/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free