Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Samfärdsmedel - 1. Järnvägarna. Av [G. Welin] T. Hamnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XI.
SAMFÄRDSMEDEL.
1. JÄRNVÄGARNA.
Byggandet av järnvägar begjmte i Sverige sent men har, efter det att detsamma äntligen begynt, fortsatts med stor energi. Över huvud utgör det svenska järnvägsnätet, sådant det nu i det tjugonde århundradets andra årtionde befinner sig, den största ekonomiska bragd, som de 19:e och 20 :e seklen hittills hava att för vårt land omförmäla.
Järnvägarnas egentliga föregångsman i Sverige är greve A. E. von Rosen (1797—1886). År 1845 erhöll denne tillstånd att anlägga järnvägar i de mellersta och södra delarna av landet efter en storartad om ock något vittsvävande plan — vilken för övrigt till sina grunddrag ganska nära sammanfaller med våra nuvarande statsbanors. Ehuru von Rosen, på grund av den allmänna tvekan att inlåta sig på det vittutseende företaget, icke förmådde i praktiken genomföra mer än en ringa del av sina planer, lyckades han dock genom sin oförtröttade verksamhet göra sin åskådning om järnvägarnas nödvändighet gällande. I motsats till Rosens plan om landets utrustande med ett system av enskilda järnvägar beslöts emellertid av 1853 års riksdag, att huvudlinjerna skulle anläggas såsom statsbanor.
Uppdraget att utföra detta beslut lämnades år 1855 åt den redan såsom framstående kanalbyggare kände Nils Ericson (1802—70), vilken för detta ändamål bekläddes med en utomordentlig maktbefogenhet1. Nils Ericson utförde flera av våra statsbanelinjer och uppgjorde planen för samtliga statsbanor i mellersta och södra Sverige. Den 1 december 1856 öppnades den första statsjärn vägen (några månader tidigare den första enskilda). Huru förhållandena sedan utvecklat sig, framgår av Tab. 129, samt av diagrammet å sid. 568.
1 Nils Ericson var broder till den frejdade John Ericsson, om vilken må, i förbigående meddelas, att han även har sitt namn fästat vid järnvägarnas historia. I den minnesvärda tävlingen vid Rainhill i oktober 1829 deltog även John Ericsson och skulle med all sannolikhet hava segrat över Stephenson, om ej hans lokomotiv drabbats av ett tillfälligt missöde.
Anm. Det torde böra generellt påpekas, att vissa för år 1914 meddelade siffror givetvis påverkats av det pågående kriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
