Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Samfärdsmedel - 3. Landsvägar. Av C. E. Gyllenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»320
xi. samfärdsmedel.
Genom 1878 års stadga om skjutsväsendet kar »besväret» nästan
alldeles avlyfts från jorden. Skjutslegan pr mil fastställes länsvis av
K. Maj:t (efter förslag av länsstyrelse och landsting), men om vid
entreprenadauktionen det lägsta belopp, för vilket en vederhäftig
entreprenör åtager sig att skjutsa, är högre än legan, betalar Staten hälften (i
vissa fall något mera) och landstinget resten, vilket senare bidrag
uttaxeras ej blott på jordbruksfastigheten, som förut ensam fick bestrida
skjutsningsbesväret, utan även på annan fastighet och inkomst.
Landstinget kan dock genom att nedsätta eller avslå begärt entreprenadbidrag,
som det finner för högt, framkalla en återgång till den gamla
reservskjutsen. Vidare upphävdes genom nämnda stadga en hel mängd fritaganden
för varjehanda hemman, boställen och tjänstebefattningar att deltaga i
skjutsningen. Dock kvarstår ännu till någon del skyldigheten att utgöra
kronoskjuts mot viss ersättning, olika i fredstid och i krigstid och olika
även för olika slags hemman. Emellertid är detta besvär något, som
numera endast undantagsvis ifrågakommer, enär vårt lands starkt
utvecklade järnvägsnät gör, att skjutsning såväl för enskildas resor som ännu
mera för militära ändamål allt mindre tages i bruk. — Om det offentliga
skjutsväsendets minskade omfattning vittna nedanstående siffror, som
upptaga hela årliga antalet till skjuts utgångna hästar under envar av
femårsperioderna 1856—1910.
1856—60 .......... 948 000
1861—65 .......... 621 309
1866-70 .......... 416 245
1871—75 .......... 585 084
1876-80 .......... 379 234
1881—85 .......... 255 853
1886—90 .......... 204 124
1891—95 .......... 232 280
1896-00 .......... 316 212
1901—05 .......... 359 015
1906—10 .......... 403 409
Under de sista perioderna har antalet sålunda ånyo något ökats.
Orsaken till nedgången torde för övrigt mångenstädes vara de höga
skjutsle-gorna, till följd av vilka det stundom ställer sig billigare att uppgöra om
privat skjuts.
Av samtliga skjutsanstalter år 1910 (jfr Tab. 137), eller 1 512, var vid 1 376
skjutsningen anordnad medelst entreprenad, alltså vid 91*0 % av hela antalet. År
1880 var motsvarande procenttal endast 79’7 ; det har sedan dess oavbrutet ökats.
I 12 län rådde år 1910 entreprenadsystemet utan undantag. Av skjutsanstalterna
med entreprenad åtnjöto 1 179, eller 85’6 %, bidrag (se ovan); även denna siffra
befinner sig i det hela i tillväxt. Bidragens sammanlagda belopp utgjorde åren
1881—85 pr år omkring 450 000 kr., åren 1886—90 omkring 410 000, åren
1891—95 omkring 370 000, åren 1896—00 omkring 360 000, åren 1901—05
omkring 400 000, och åren 1906 —10 omkring 500 000 kronor årligen. — Vid
samtliga 1 179 skjutsanstalter, som år 1910 åtnjöto entreprenadbidrag, utgick
legan författningsenligt med det för orten fastställda maximibeloppet (se Tab. 137).
De för skjutsanstalter utan entreprenad föreskrivna legobeloppen utgingo
likaledes undantagslöst vid rikets 136 anstalter av detta slag. Bland rikets 197
anstalter med entreprenad men utan entreprenadbidrag funnos däremot 30, där
maximilegan ej utgick, utan i stället antingen en lägre lega i 12 fall eller också
vid 18 skjutsanstalter en högre. — Högsta skjutslegan pr häst och nymil var
4 kr., som utgick vid 1 anstalt i Blekinge och 2 i Malmöhus län. Lägre än 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
