Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Samfärdsmedel - 4. Postväsendet. Av R. Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
post väsendet.
(303
Dessförinnan hade inrättningen tidvis varit förpaktad eller förlänad till enskilda.
Så gott som hela tiden synes den emellertid ha stått under överinseende av
Kanslikollegium, som meddelade nödiga direktiv åt chefen, den där ömsevis
benämndes postmästare, generalrikspostmästare eller postdirektör. Från 1697 lades
den närmaste förvaltningen under ett då inrättat överpostdirektörsämbete, utan
att dock Kanslikollegiet avstod från överledningen.
Märkligt att omtala, omhägnades postinrättningen i hög grad under Karl XII:s
regering. År 1704 utfärdades från fältlägret i Jaroslav en instruktion för
postverkets styrelse, vilken författning först 159 år senare ersattes med en
instruktion för Generalpoststyrelsen. En i flera hänseenden förtjänstfull
postmästareinstruktion av år 1707 har, även den, i vissa huvuddrag förblivit gällande ända in
i nyare tider. Från år 1716 bör omtalas anordnandet av den första regelbundna
sjöpostföringen mellan fasta landet och Gottland. Under Karl XII:s sista år
utfärdades en K. förordning, varigenom postverket förenades med gåstgiverierna,
vilka sålunda blevo posthåll. Sex särskilda slags poster inrättades, nämligen
ständig post, paketpost, ryttarpost, rännepost, ridpost och extra post. Den stort
anlagda utveckling av postinrättningens verksamhet, som avsågs med
ifrågavarande K. förordning, vilken i mycket stod framom sin tid, kom dock aldrig
till utförande, enär efter Konungens död allt bestämdes skola förbliva vid det
gamla. Härefter följde ett ganska långvarigt stillestånd i det svenska postverkets
utveckling.
Med Kanslikollegiets upphörande 1801 kom överpostdirektören att mera
självständigt handha postverket. 1809 lades överinseendet i den då inrättade
Kanslistyrelsens händer. Då denna 1833 upphörde, kom verket under finans- och
handelsexpeditionen av K. Maj:ts kansli. I sammanhang med
departementalre-formen 1840 lades det under Finansdepartementet för att 1900 flyttas till
Civildepartementet. 1849 hade »Generalpoststyrelsen» och »generalpostdirektören»
införts såsom benämningar för verkets styrelse och för postchefen.
I fråga om postverkets inre utveckling under 1800-talet kan först omnämnas
införandet år 1820 av särskilt tidningsporto som emellertid 1824 utbyttes mot
en bevillningsavgift, lämpad efter tidningarnas storlek, för vilken avgifts
kontrollerande infördes en karta-sigillata-stämpel, som borde varje tidningsexemplar
åsättas. Från 1822 kan antecknas byggandet av postångfartyget »Constitution»
— den över huvud första kända postångare — för trafik å linjen
Ystad—Stralsund. År 1830 meddelades föreskrift därom, att betingad eller gästgiveriskjuts
borde, i stället för posthemmansskjutsen, anlitas för befordran av de flera nya
poster, som vid denna tid inrättades. Sistnämnda år vidtogs en genomgripande
omreglering av inrikes brevtaxan, i det att till grund för taxering lades — i
stället för, såsom förut, antalet postanstalter, som ett brev hade att passera —
avståndet mellan avgångs- och ankomstorterna, varigenom infördes ett
fullständigt zonsystem med elva olika portosatser. År 1834 började anstalter vidtagas
för särskild paketpostbefordran å vissa linjer. År 1849 meddelades föreskrift
rörande befordran med post även av försändelser med angivet värde. Den 1 juli
1855 är en bemärkelsedag i svenska postverkets annaler. Från sagda tidpunkt
infördes nämligen det uniforma portot för enkelt brev utan avseende på
väg-längden. Samtidigt härmed infördes ock bruket av frimärken ävensom av fasta
brevlådor. Vid samma tid medgavs av Riksdagen, att blivande överskott å
postverkets inkomster finge disponeras till postverkets egen utvidgning och
förbättring. Efter 1868 levereras emellertid postverkets överskottsmedel till
Statskontoret för att av Statsverket disponeras. Med 1861 års ingång upprättades å
1 Intill år 1685 hade postverket att ej blott fortskaffa utan även — författa »ordinarie
posttidender». Därefter var portofrihet fortfarande medgiven för den officiella och, längre
fram, några få andra privilegierade tidningar. Först 1820 övertog postverket i
vidsträcktare mån tidningars spridning mot särskilt porto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
