Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Bank-, kredit- och försäkringsanstalter - 2. Bankväsendet. Av I. Hultman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BANKVÄSENDET.
G;-S5
dock blott efter s/8 av deras nominella värde, vilket ungefär motsvarade
sedlarnas kursvärde. Mot slutet av 1834 sattes detta beslut i verket. Sedan dess
hava Riksbankens sedlar städse förblivit inlösliga (frånsett tillfälligt avbrott
i samband med världskriget 1914).
Riksbanken, Stockholm.
(Med riksdagshuset i bakgrunden.)
Bankens lånerörelse bestod, som sagt, ursprungligen i hypotekslån och
lom-bardlån. De förra övergingo så småningom till lån på lång tid. Utlåning
mot blott personlig säkerhet förekom egentligen först efter 1S02, sedan
Riksgäldskontoret upphört med sin ovan omnämnda bankrörelse. För sistnämnda
lånerörelse inrättades en särskild med banken i förbindelse stående anstalt —
riksdiskonten — som i början var en association mellan banken och enskilda
delägare; år 1816 uteslötos emellertid de senare. Efter 1830 har bankens
rörelse så småningom omgestaltats till större överensstämmelse med rationella
bankprinciper. Så t. ex. började banken 1846 diskontera växlar, 1864 upphörde
riksdiskonten, varvid dess rörelse övertogs av banken själv och samma år
upphörde banken att bevilja hypotekslån på lång tid, och denna rörelse
överflyttades på Allmänna hypoteksbanken.
Enskilda bankers uppkomst. I slutet av 1700-talet och början av
1800-talet inrättades i Stockholm några diskontoinrättningar, avlösande
varandra och alla av kort varaktighet. Grundfonden var beträffande ett par
av dem sammanskjuten dels av enskilda, dels av Staten, andra voro
grundade uteslutande med statsmedel. Även inrättades i några av de större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
