Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Bank-, kredit- och försäkringsanstalter - 4. Sparbanker och sparkassor. Av [I. Flodström] Alfhild Lamm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sparbanker och sparkassor.
649
Om sparbanksväsendets utveckling sedan 1860 vittna följande siffror:
År Antal
sparbanker Antal insättare (motböcker) Insättarnas
behållning, kr. Medelbehållning, pr motbok kronor pr inb.:
1860 . . . 149 187 675 27 291 937 145 7
1870 . . . 234 353 867 57 301 804 162 14
1880 . . . 340 762 638 146 071708 192 32
1890 . . . 378 1 072 735 275 039 102 256 57
1900 . . . 388 1 228 930 437 391160 356 85
1905 . . . 415 1 374 632 601 751 390 438 114
1910 . . . 436 1 560 317 808 788 530 518 146
1911 . . . 438 1 612 113 857 007 143 532 154
1912 . . . 438 1 664163 904 235 925 543 161
1913 . . . 440 1 717 694 952 605 043 555 169
1914 . . . 443 1 755 009 986 689 261 562 174
Av de år 1914 bestående sparbankerna tillhörde, efter huvudkontorets
belägenhet räknat, 115 städerna och 328 landsbygden.
Sparbankerna i Sverige äro allmännyttiga inrättningar men av enskild natur
och med nästan oinskränkt förvaltningsfrihet. De skilja sig därigenom från
åtskilliga andra länders, såsom Storbritanniens och Frankrikes, vilkas sparbanker
hava att till största delen placera sina medel under Statens vård eller i
statspapper, Belgiens, vars Caisse générale d’épargne et de retraite är en
statsinrättning (som uppsamlar sparmedel bl. a. även genom postkontoren och alltså
på sätt och vis är en postsparbank), och de tyska staternas, där sparbankernas
förvaltning oftast är en kommunal angelägenhet. Den första svenska
sparbankslagen, av 1875, förutsätter, att vinstutdelning ej må i sparbank förekomma;
enligt nu gällande lag, av 1892, förstås med sparbank sådan »penninginrättning,
som, utan rättighet för dess stiftare eller dessas rättsinnehavare att tillgodonjuta
andel i den vinst, som å rörelsen kan uppkomma, har till ändamål att av
allmänheten till förräntande mottaga penningar och genom räntans läggande till
huvudstolen dem ytterligare förkovra samt medlen i mån av uppsägning
återbetala», varjämte där föreskrives, att annan penninginrättning ej må utan
särskilt tillstånd driva sin rörelse under benämningen sparbank.
Grund- och reservfonder i de svenska sparbankerna motsvarade under
1890-talets första år enligt medelberäkning ungefär 9 % av insättarnas
behållning men efter 1895 minskades detta medeltal under en följd av år
nästan kontinuerligt. Sedan år 1906 har dock härutinnan röjt sig ett
givet stillastående; medeltalet uppgick 1914 till 8-2 %. Tillbakagången
i förhållandet mellan fonder och insättarkapital har sin förklaring i den
snabba tillväxt, som det sistnämnda vunnit och varmed avsättningen till
fonderna icke kunnat hålla jämna steg. — Med avseende på sättet för
sparbanksmedlens fruktbargörande framgår av följande översikt förhållandet
mellan olika arter av placering:
1880 1890 1900 1910 1914
Obligationer, fordringar hos kommuner och
dylikt................16-04 % U’60 % 16-48 % 13-79 % 15 48 "/,
Fordringar hos enskilda: mot inteckning . 42 70 » 51-54 » 51’S7 » 5611 » 57-68 >
mot borgen . . . 30-76 » 24 61 » 17’98 > 16 43 » 13 84 »
Kontant och övriga räkningar......10’50 > 12’25 > 1417» 13 67 > 13’00 »
Såsom synes, hava fordringar mot borgen varit i relativt avtagande,
varemot placeringar i inteckningslån fått en alltmera vidsträckt använd"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
