Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Översikt av näringslagstiftningen. Av J. Tjerneld - Varumärken. Av Nils Rahm - Mönster och modeller. Av Nils Rahm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mönster och modeller.
679
svenska förslaget av 1884 års Riksdag och trädde i kraft den 1 januari 1885
samt är ännu gällande, med de ändringar som skett genom senare lagar.
Äganderätten till varumärke förvärvas enligt svensk lag genom märkets
registrering. Var och en, som inom riket idkar fabriks- eller hantverksrörelse,
jordbruk, bergsbruk, handel eller annan näring, är berättigad att, jämte det han
äger rätt att såsom varumärke begagna sitt namn eller sin firma eller namnet
å honom tillhörig fast egendom, genom registrering förvärva uteslutande rätt
att begagna särskilt varumärke för att i allmänna handeln skilja sina varor
från andras. Registreringen behöver icke inskränkas att avse vissa varuslag.
Uteslutna från registrering äro sådana märken, i vilka obehörigen intagits annat
namn eller annan firma än sökandens eller namnet på annans fasta egendom
eller som utan vederbörligt tillstånd innehålla offentliga vapen eller stämplar eller
framställningar, vilka kunna väcka förargelse, eller äro helt och hållet lika redan
registrerade eller behörigen anmälda varumärken eller förete sådan likhet med
dylika märken, att de, oaktat skiljaktigheter i vissa delar, i sin helhet dock
kunna med dem lätt förväxlas. Ett varumärke får ej heller registreras, vilket
består endast av siffror, bokstäver eller ord, som icke utmärka sig genom så
egendomlig form, att märket är att anse såsom ett figurmärke. Kan ordet anses
såsom en för vissa varuslag särskilt uppfunnen benämning och icke avser att
angiva varans ursprung, beskaffenhet, bestämmelse, myckenhet eller pris, är dock
dess registrering tillåten.
Registreringsavgiften är 40 kronor och skyddstiden tio år, men den kan
förnyas, varje gång med tio år, mot erläggande av en förnyelseavgift av 10 kronor.
Utländsk näringsidkare eller förening, som är bildad utom riket för
tillvaratagande av näringsidkares intressen, ändock att föreningen icke driver näring,
som förut sagts, är berättigad att registrera och erhålla skydd för varumärke,
endast om han eller föreningen tillhör sådan främmande stat, som med Sverige
ingått särskild överenskommelse härom. Liksom i fråga om patent, måste finnas
ett inom landet bosatt ombud, som är befullmäktigat att svara i alla saker,
som angå varumärket, vilket icke skyddas i vidsträcktare mån eller för längre
tid än i den främmande staten.
Arbeten av guld och silver skola vara försedda med Kronans stämpel, tre
kronor, men därjämte skall arbete, innan kontrollstämpling får ske, vara
försett med tillverkarens och tillverkningsortens namn samt årsbeteckning.
Överinseendet över kontrollstämplingen tillkommer Mynt- och justeringsverket, i vilket
sedan år 1010 ingår det redan år 1752 inrättade Kontrollverket. Jfr härom
vidare sid. 342 och 632.
Även stämpling av järn- och ståleffekter är i Sverige obligatorisk. Varje
verkstad för blåsning av tackjärn eller för tackjärns beredning till smidigt järn
eller för stålberedning eller för annan grövre järnförädling skall hava en, i den
ordning som finnes bestämd i varumärkeslagen, registrerad stämpel, med vilken
dess tillverkningar skola märkas, och ansvar är stadgat såväl för underlåtenhet
att stämpla järn- och ståleffekter som för olovligt begagnande av annan
verkstads stämpel.
Ang. hithörande lagstiftning, jfr även sid. 676 f.
Mönster ocli modeller.
Samma kommitté, vars förarbeten ligga till grund för den nuvarande
patentförordningen och varumärkeslagen, erhöll av Regeringen uppdrag att även utarbeta
ett förslag till författning, åsyftande att bereda verksamt skydd mot
reproduktion av mönster och modeller. Under det att frågan om ny patent- och
varumärkeslagstiftning blev löst redan år 1884, hava däremot, på grund av ett
energiskt motstånd från isynnerhet textilindustriens sida, mönster och modeller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
