Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXIII
krigshistoria, ehuru hufvudintresset för mig alltjämt varit att utreda
Sverges förbindelser med de olika politiska enheter, i hvilka
Ryssland under omstörtningsperioden sönderföll. För en i egentlig
mening krigshistorisk skildring har jag så mycket mindre funnit plats,
som källorna å ömse sidor endast gifva skäligen fragmentariska
uppgifter om truppstyrka, besoldning, strategiska planer,
träffningar-nas förlopp och dylikt. Min inskränkning i detta stycke är sålunda
betingad af det tillgängliga historiska materialets egen beskaffenhet.
— En särskild reservation har jag att göra beträffande de frågor,
som höra samman med »Karl IX:s ishafspolitik». Åt dessa har jag
icke kunnat anslå större utrymme, än deras betydelse för Sverges
och Rysslands öfriga mellanhafvanden i hvarje särskildt fall har
kräft. En speciell undersökning af dessa förhållanden måste
genomföras med ständigt indragande af Sverges (och Rysslands) politik
gent emot den dansk-norska monarkin, och jag har därför måst
lämna den utom ramen för denna afhandling. Utan afsaknad har
jag därför kunnat lämna åsido herr S. Ingmans på för mig
otillgängligt mål skrifna afhandling »Kaarlo IXrnen Jäämeren politiikka».
så mycket hellre, som de flesta af hans källor vid behof varit mig
åtkomliga.
I fråga om mina citat må framhållas, att jag sträfvat efter ett
så troget återgifvande af texten som möjligt; endast interpunktion
och bruket af stora bokstäfver ha moderniserats, hvarvid jag dock
i fråga om de senare lämnat något rum åt de begripliga skrifregler,
som uppenbarligen midt i den ortografiska oredan ha utbildat sig
(vissa titlar och statsliga institutioner skrifna med stor bokstaf o. s. v.).
Full konsekvens har jag liksom andra i sådant och liknande fall
icke ernått. Citat från ryska källor ha öfversatts, likaså de flesta
polska, ehuru jag icke alltid velat riskera att genom en
öfversättning utplåna den polska makaronistilens egendomliga karaktär; vid
det här och där förekommande återgifvandet af polsk text har
ortografin i någon mån moderniserats. För öfrigt har jag lagt band
på den lust att citera, som mina ströftåg i Laur. Gembickis
outforskade brefsamling varit ägnade att väcka, men som lätteligen
kunde ha fört mig för långt afsides från mitt egentliga ämne. —
Transskriptionen af ryska namn och titlar är densamma, som af
Hjärne och andra blifvit använd i historiska framställningar.
Det hade varit min afsikt att till afhandlingen foga en
geografisk namnförteckning, afsedd att skaffa någon reda i den
förvirrade topografiska nomenklatur, som möter i tidens handlingar; vid
närmare eftersinnande har jag funnit det lämpligast att meddela
densamma, fullständigad för tiden 1612—1613, i fortsättningen af
detta arbete. Här må endast nämnas, att den icke alltid lätta
identifieringen af de geografiska namnen utförts med tillhjälp af de
allmänt tillgängliga ryska guvernementskartorna, Bureus’ kartor från
1620-talet och Andersins stora, i Kungl. Bibi. förvarade,
hand-ritade karta öfver Ingermanland (af år 1704).
Slutligen är det mig en angenäm plikt att uttala min erkänsla
till dem, som på ett eller annat sätt varit mig till hjälp vid mina
studier. Professor H. Hjärne är jag främst skyldig stor tacksamhet för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>