Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Inledning. Freden i Teusina. Gränsregleringen och Kexholms öfverlämnande (1595—1597) - Sigismunds fredsmedling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6
ha stuckit sig undan i ett kloster.1 Konung Johan trodde
därför, att Ryssland skulle befinnas villigt att köpa fred äfven till dyrt
pris; utom de af Horn afträdda fästningarna ämnade han fordra
Gdov, Nöteborg, Ladoga och Köla. Han fruktade alltjämt intriger
i Moskva från kejsarens sida, och en rysk beskickning till
Danmark gaf honom anledning till farhågor, att tsaren lockade med
afträdelser till Norge för att vinna en bundsförvant mot Sverge.2
Men han kunde alltjämt räkna på Sigismunds diplomatiska
understöd, liksom denne redan bidragit till truppernas underhåll, och
han hoppades, att de till Polen väntade ryska sändebuden
skulle utsättas för en våldsam pression i Sverges intresse.
Samtidigt förespeglade kan sig, att kosackerna skulle kunna
besol-das af Sigismund för Sverges räkning och sedan kastas mot
ryssarna, i stället för sin vanliga tjänst mot turken.8 — I nov.
1591 böljade de bebådade underhandlingarna mellan polackerna
och de ryska sändebuden; dessa erbjödo därvid en stor
penningsumma för Narvas afträdande, men Sigismund afvisade detta
anbud och fordrade, att stilleståndet med Sverge utan vidare
skulle förlängas till tolf år. Han kunde emellertid endast
genomdrifva, att åtminstone Narva under denna tid icke skulle fa
angripas, hvarjämte han förbehöll sig rätt att understödja sin
fader, om ryssarna öfver hufvud anfölle Sverge.4 Konung Johan
och hans broder måste sålunda bereda sig till nya militära
ansträngningar, på samma gång de sågo sig om efter andra
1 Konung Johan till Erik Gabrielsson 19 maj, till Olof Sverkersson och Hans
Kränk 29 sept., till Klas Fleming 4 dec. 1591, ib. — Mordet i Uglitj ägde
rum 15 maj 1591. Den 17 aug. skref slottslofven i Narva Jörgen Månsson
och Erik Johansson till konungen (orig. Ingr.).... »Samaledis haffue och
szama fånger berettedt, att Storfurstens broder ähr förgifuenn, genom Buritz
Gudonoutz stämplingh och att Buritz will samaledis ombringe Storfurstenn,
på thett han kan bekome regementhet.»
* Konung Johan till Sigismund 27 jan., 24 juni, 17 sept. 1591. RR. —
Hans memorial för kommissarierna vid ryska gränsen juli 1591, orig.,
Muscov., Förhandl. (tryckt HSH XXXVIII, 100 f.): man borde fråga ryssarna,
hvarför tsaren, då han tydligen vore i betryck, icke hellre vändt sig till Sigismund
eller konung Johan själf. — I själfva verket voro inga farliga planer å bane;
tsaren hade i juli 1590 sändt en budbärare till Danmark med klagomål öfver
att konung Johan tillätes att där besolda trupper; först i juni 1591 mottog
budbäraren svaret, som endast afvisade tsarens beskyllning och för öfrigt
uttryckte konung Kristians hopp, att kriget snart måtte upphöra. Stjerbatjev,
Datskij archiv, [Ö ten OIDR I, 1893), 132 f.; RIBibl. XVI, 239 f.
8 Konung Johan till hertig Karl 27 apr., till Sigismund 24, 26 juni
1591. RR.
* Bantysj-Kamenskij, Perepiska, 30 f. Soloviev II, 584 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
