Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tsar Boris och hertig Karl. Förbundsplanerna mot Sigismund. Teusinafredens upprifvande och tvisten om Estland (1598—1604)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
däröfver harmas. Ett par dagar senare skickade de
underrättelse till hertigen om sakernas läge och hemställde samtidigt,
om han icke kunde låta förmå sig att afträda någon del af
Lifland. De framhöllo den fara, som hotade dem i händelse af
fredsbrott, men bådo hertigen att dock icke för deras skull
bestämma sig för några eftergifter.
En månad förflöt under afvaktan på hertigens
förhållnings-order; på rysk sida rustade man sig under tiden med nya besvär
mot hertigen, afsedda att framtvinga eftergifter eller åtminstone
motväga befarade klagomål. Den 27 april infann sig Vlasiev
ånyo hos sändebuden, åtföljd af Timofej Vychodtsov och en
tysk köpman, Jost Hörling. Han framhöll den välvilja, som
tsaren visat genom att låta hertigen hämta förnödenheter från
Pskov till sina trupper; de ryska handelsmännen hade emellertid
blifvit illa behandlade af svenskarna. Hertigen hade vidare i
Dorpat låtit antasta och återskicka två läkare från Riga, hvilka
med sina familjer varit på väg till Moskva; på samma sätt hade
ett kejserligt sändebud hindrats att komma öfver den ryska
gränsen.1 En svensk befälhafvare hade utan vidare tagit till
fanga ryska undersåtar i en klostret Petjory tillhörig by, och
på den pskovske vojvodens klagomål häröfver hade hertigen
svarat, att han låtit hänga dem och skulle göra på samma sätt
med andra. Han hade vidare växlat till sig ryskt mynt och
därmed besoldat krigsfolket under föregifvande, att han mottagit
penningarna af tsaren. Sedan Vlasiev framställt alla dessa
klagomål, fingo de båda köpmännen framträda med sina för
svenskarna besvärande vittnesmål. De bekräftade, att hertigen haft
hotande och för tsaren förnärmande utlåtelser med anledning af
Timofejs resa till Lybeck.2 Timofej hade vidare sålt till
hertigen några sobelskinn och och därvid blifvit oskäligt beskattad
både genom tull och växel. Vlasiev tog sig an äfven dessa
klagomål och hemställde, om hertigens beteende kunde förlikas
1 De båda läkarna hette Kaspar Fiedler och Johan Bilchen. Den förre
nämnes redan 1602, under prins Hans* sjukdom i Moskva, bland tsarens läkare;
han kom senare till Stockholm, trädde i konungens tjänst och dog 1613
därstädes. Om honom och hans broder Friedrich, som åtog sig att för tsar
Vasilijs räkning mörda Bolotnikov, se Petrejus II, 220 f., efter Bussow (Rer.
Ross. script. ext. I, 74 f.), och Schwartz, Beziehungen des Zaren Boris
Godu-nov zu Riga, 24 f. — Om den kejserlige budbäraren Michael Schiels
antastande, se Hjärne {HT 1883) 269.
* Enligt Jost Hörling skulle hertigen ha sagt: *es hette der Grossfurst
nicht einer Handtbreidt Gerechtigkeit an der Ostsee.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
