Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tsar Boris och hertig Karl. Förbundsplanerna mot Sigismund. Teusinafredens upprifvande och tvisten om Estland (1598—1604) - Den första underrättelsen om den falske Dmitrij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
rier vid gränsen alltjämt måste vänta förgäfves, och han
förklarade sig anse hungersnöden vara ett Guds straff för
ryssarnas löftesbrott. Själf hade han hållit fred och vänskap med
tsaren och tillåtit införsel till hans land, men han ville icke
längre tåla tsarens stämplingar och hans undersåtars våldsdåd.
Han kräfde därför i hotande ordalag fredens bekräftande och
missdådarnas bestraffning.1 — Handelsblockaden skulle enligt
konungens befallning äga bestånd, tills de ryska myndigheterna
ville afgifva äskade förklaringar öfver framställda klagomål och
upplysa, hvem som nu vore Rysslands storfurste. 2 Utländska
sändebud, från kejsaren, konungen af Danmark eller andra
potentater, skulle icke släppas in i Ryssland, utan antastas och
kvarhållas på svenskt område. Ryska köpmän i Finland skulle
likaså tagas i förvar, tills konungen finge svar på sin sista
hänvändelse till tsaren.8
I nov. 1604 erhöll konungen det väntade beskedet från
tsaren, och detta befanns vara hållet i en något hofsammare
ton än den, som vanligen utmärkte de moskovitiska
kansliskrif-velserna. Tsaren förklarade först, huru han af den i Ryssland
grasserande pesten hindrats att besvara konungens hänvändelse
med önsklig skyndsamhet. Han synes denna gång icke ha
framställt några anspråk på Estland och förklarade sig okunnig
om att svenska kommissarier väntat hans fullmäktige vid finska
gränsen. För att kunna göra anspråk på tillförsel från Sverge
ordade han om sin villighet att sända salt och fisk till hjälp åt
konungens undersåtar, som enligt förljudande plågades af
hunger och örlig; han synes i detta sammanhang ha besvärat sig
öfver de beslag, genom hvilka konungen sökt hindra den
främmande handeln på Ryssland. Slutligen synes han ha inlagt
en förbön för prins Gustaf, som numera troligen helst velat
lämna Ryssland; märkligare voro dock hans upplysningar om
en förlupen munk, Grisjka Otrepiev, som väckt förargelse ge-
1 Karl IX till tsar Boris, Nyköping 23 maj 1604. RR. Brefvet sändes
med Henrik Rasmusson, som kom till Moskva 28 aug. Bantysj-Kamenskij
IV, 138. — Hert. till Arv. Tönnesson och Måns Olofsson 22 apr., med
bi-lagdt formulär för skrifvelse till Nöteborg; till Tönne Jöransson samma dag,
RR (Waaranen II, 96 f.); till Arv. Tönnesson 23 maj, ib.
2 Karl IX:s memorial för Joh. Starkov och And. Nilsson 1 juni; dens-
till Samuel Nilsson 2 juni 1604. RR.
8 Karl IX till Samuel Nilsson 2 juni, 1 aug.; till Bengt Larsson 20
juli, till Arv. Tönnesson 6 sept. 1604. RR.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
