Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Karl IX, tsar Vasilij och röfvaren i Tusjino. Förhandlingar om undsättning från Sverge. Fördraget i Viborg 1609. (1606—1609)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III
gått Sjujskijs onda anslag liksom förut Godunovs.1
Upprorsrörelsens främste ledare, Bolotnikov, en förlupen träl och vild
äfventyrare, upphetsade massorna med budskapet, att tsar
Dmitrij prisgåfve de rikes gods åt sina trogna. Den nye
patriarken Germogen manade förgäfves menigheten till vaksamhet mot
dessa onda ingifvelser från kättartsarens anhang. Från Severien
ryckte upprorshären mot Moskva utan att möta allvarligt
motstånd af tsarens spridda trupper; Rjazan reste sig under
bröderna Ljapunov, rörelsen spred sig ända upp mot Tver. I okt.
1606 var tsar Vasilij redan belägrad i sin hufvudstad,
ställningen tycktes förtviflad, och man tog sin tillflykt till fasta och
botöfningar. Men enigheten inom den brokigt sammansatta
belägringshären motstod icke en längre tids pröfning.
Ljapu-novs adelsuppbåd kunde icke trifvas tillsammans med
Bolotni-kovs proletärskaror; redan i nov. öfvergingo de redan till tsaren,
som samtidigt fick undsättning från Smolensk och Vologda. I
början af dec. kastades Bolotnikov tillbaka från Moskva
tillKa-luga; bland tsarens krigsöfverstar märktes redan hans unge
frände, furst Michajlo Vas. Skopin-Sjujskij.2
Tsaren hade under den utståndna svåra krisen också varit
oroad af svenskarnas trupprörelser vid gränsen.8 Ett infall i
Ryssland tycktes hota, om han alltjämt lämnade konungens
fredsanbud utan afseende. I jan. 1607 förklarade sig därför
tsaren villig att skicka sändebud till Ivangorod, dock först
sedan pesten upphört; Systerbäck vore i hvarje fall mindre lämp-
1 De i Moskva fångna polackerna hörde ryktet redan 1 juli (n. st.) Den
i aug. omtalas bref, skrifna i Dmitrijs namn, och underrättelser om upproret:
»Det var oro på slottet med anledning af insmugglade bref, som voro skrifna
i Dymitrs namn. Man lät icke offentligen uppläsa dem, utan då man för-
stod, att de voro förfalskade, undersökte och jämförde man alla djakers och
kanslisters handstil, men kunde icke finna motsvarande . . . Gränsfästningarna,
i första hand Putivl, ha börjat gifva sig. Tidender kommo än om Piotraszek>
Fiedors son, än om Dymitr, än om båda tillsammans, att folket slagit sig till
dem och svurit dem trohet ...» Dvamentowskis dagbok (Polska a Moskwa
75 f)
8 Om upproret mot tsar Vasilij: Platonov 317 f., Buturlin II, 9 1.*
36 f., soloviev II, 810 f., Kostomarov II, 40 f., Ilovajskij 81 f.,
Wali-szewski 262 f.
8 Det är intressant att af Dyamentowskis dagbok {Polska a Moskwa
82) finna, hurusom de i Jaroslavl fångna polackerna den 17 okt. 1606 (n. st.)
erforo nyheten, »att svenskarna ville infalla öfver gränsen mot fästningarna
Koryla och Orvszek» (Kexholm och Nöteborg.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
