Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Karl IX, tsar Vasilij och röfvaren i Tusjino. Förhandlingar om undsättning från Sverge. Fördraget i Viborg 1609. (1606—1609) - Svenska planer på utvidgning i Lappmarken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii5
gränsen, innan de ryska myndigheterna skulle släppa dem in i
det alltjämt »såsom pestsmittadt» afspärrade landet.
Medan konungen sålunda enträget erbjöd den illa ansatte
tsaren sin hjälp, men samtidigt förehade onda anslag mot de
ryska gränsfästningarna, hade han ännu på ett annat håll sökt göra
eröfringar midt under freden. Gränsen i Lappmarken hade,
trots de upprepade påminnelserna, icke blifvit utstakad norr om
Ijovaara, och konungens framställda bytesprojekt hade alltid
lämnats utan afseende. Han fann den i Ryssland rådande
förvirringen erbjuda honom ett gunstigt tillfälle att söka
genomdrifva sina anspråk äfven på detta håll. Hösten 1606
hade han befallt sin höfvitsmän i Österbotten att hos de ryska
myndigheterna påyrka råläggning till jultiden, under hot att
man annars på svensk sida ämnade skrida till verket på egen
hand och därvid draga gränsen från Enare träsk utmed Patsjoki.1
De instruktioner, som han samtidigt och sedermera på våren
1607 fastställde för sina utsedda gränskommissarier, vittnade om
hans allvarliga afsikt att på sådant sätt verkligen genomdrifva
sina anspråk. Man skulle bestrida giltigheten af rågångsbrefvets
stadganden och fordra gränsens dragande utmed Patsjoki, så
att Njavdoma komme under Sverges krona; man skulle
medgifva, att ryssarna i vederlag återfinge rätten att med Sverge
dela skatten från de tre lappbyarna. Däremot skulle man
hindra ryssarnas försök att i enlighet med rågångsbrefvet förmå
befolkningen i dessa byar att flytta ut öfver gränsen. Om
inga ryska ombud infunne sig, skulle de svenska kommissarierna
på egen hand utstaka gränsen och förmana invånarna i de nyvunna
distrikten att vara Sverges krona hörsamma.2 I enlighet med dessa
anvisningar synes verkligen Isak Behm på egen hand ha utstakat
gränsen öfver Enare träsk8 och måhända längre; han häfdade
1 Karl IX till Isak Behm 6 okt. 1606. RR. Formulär för skrifvelse till
ståth. på Soma samma dag, ib.
9 Instruktioner för Isak Behm och Gabriel Tomasson 6 okt 1606, full-
makt för Isak Behm och Jakob Simonsson 22 april 16&J.RR. (f/SHXXXlX,
207 £, 213 f., 228 f.). Konungens argument äro delvis onekligen något un-
derliga: »Hwar nu Rysserne sware, att grendzerne äre en gång lagdhe, och
ther wedh wele the blifwa, då skole H. K. Mtz. uthskickedhe suare, att
grendzerne äre inthet gångne; förty Moritz Jörensson war ther inthett, och
thett han hafwer gifwit bref på thett han inthet sågh, thett gilles inthet ...»
8 Se konungens fullmakt för Erik Johansson 11 sept. 1607. RR. (HSH
XXXIX, 265.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
