Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fälttåget i Ryssland 1609—10. De la Gardie och Skopin-Sjujskij. Moskvas befriande och slaget vid Klusjino (Mars 1609—juni 1610)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
lägga detta, utan för att skydda dess religion och friheter; han
ville därför mana den att afhålla sig från rof och plundring.
Han ville dessutom befria ryssarna från härens besoldning ända
till krigets slut, om de som säkerhet afstode till honom några
af sina fästningar. Han vore till och med beredd att skicka
ytterligare hjälptrupper, ehuru hans frikostighet i detta afseende
redan stått honom dyrt, i det han dragit folk från Lifland och
därigenom prisgifvit Pernau.1
I sitt svarsbref till Skopin betygade konungen likaså, i den
ryska kanslistilens salfvelsefulla vändningar, sitt folks oskuld i
fråga om de framställda beskyllningarna och sin oföränderliga
afsikt att bistå Ryssland. Han beklagade sig samtidigt öfver
bruten lofven från ryssarnas sida, i det krigsfolket länge måst
vara utan sold och Kexholm icke till utsatt tid öfverlämnats.
När båda dessa villkor uppfyllts, ville konungen skicka
ytterligare hjälptrupper, och först då skulle De la Gardie blifva
nog stark för att med understöd af det af Skopin utlofvade
krigsfolket kunna tåga mot polackerna vid Moskva. Den ryske
utskickade hade visserligen förmält, att Skopin icke behöfde
ytterligare undsättning, men denne bedroge sig därutinnan, och
konungen kunde icke lämna Ryssland till rof åt öfvermäktiga fiender.2
I början af juli 1609 kommo till Stockholm de första
ryktena, att konung Sigismund hade uppenbara planer på
eröfringar i Ryssland och ämnade använda krigsmakt i stället för
stämplingar och intriger. Dessa rykten föreföllo konung Karl
i sin öfverdrifna formulering mindre pålitliga,3 men de gåfvo
honom anledning att med ett nytt manifest vända sig till de
ryska ständerna. Han skildrade i vanlig stil det elände, som
polackerna ställt till i Ryssland genom sin falske Dmitrij, och
lclagade öfver ryssarnas dårskap att godvilligt göra sig till deras
1 Axel Oxenstiernas anteckningar om underhandlingarna, tryckta i hans
Skrifter och brefväxling I: 1, 495 f. Om de hemliga underhandlingarna är
>-ntet bekant. Budbäraren kallas i konungens svarsbref till Skopin »igumenen
Jacob Oxentiewitz» (eller Oxenkiewitz; månne Aleksejevitj?) Han åtföljde
Tiydligen Axel Kurck till Sverge, då denne sändes dit med Skopins försäkring
^f 4 april; »Axel Ruthi» är således en felskrifning och betecknar intet »ryskt
sändebud», som det heter i registret till Ax. Oxenstiernas Skr. och Br. Iden
-^it. räkenskapsboken i Krigsark. omnämnes en af Kurck utställd kvittens på
^mottagna penningar och varor, dat Novgorod 2 maj, då han affärdades till
iionungen. — Jfr Dalin-Dähnert III: 2, 461
* Karl IX till Mich. Skopin-Sjujskij 30 juni 1609. RR.
9 Dens. till Arv. Tönnesson 11 juli 1609, ib
Almquist. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
