Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fälttåget i Ryssland 1609—10. De la Gardie och Skopin-Sjujskij. Moskvas befriande och slaget vid Klusjino (Mars 1609—juni 1610)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
borde uppfylla pretendentens löften och försäkra hären om
vedergällning i Polen, äfven om fälttåget i Ryssland skulle
utfalla olyckligt. Konungen kunde emellertid icke villfara dessa
vidtgående anspråk, men utlofvade rundliga förläningar i
Ryssland, när han en gång blifvit det mäktig. Dessa obestämda
löften väckte i Tusjino intet förtroende. Pretendentens
anhängare spridde dennes maningsbref från Kaluga och sökte med
Marynas biträde upphetsa hopen mot Ruzynski. Det kom till
ett formligt slag mellan de kosack- och tatarhopar, som höllo
fast vid pretendentens sak och ville tåga till Kaluga, och de
polska trupper, som ville hindra denna utvandring. Maryna såg
sig hotad af Ruzynski och flydde ur lägret för att uppsöka sin
make; hon råkade emellertid på villovägar och fann tillflykt hos
Sapieha i Dmitrov. Tusjino hotades af fullständig upplösning
(midten af febr. 1610).1
Sigismund hade vid denna tid beslutit att sända en
hjälp-kår till Tusjino i tro att Moskva då skulle tvingas att erkänna
Vladislav, men denna plan kom aldrig till utförande.2 Förut
hade han i det längsta sökt anknyta hemliga underhandlingar
med tsar Vasilij, och de polska kommissarierna hade haft
uppdrag i denna riktning. Erfore tusjintserna något om saken,
borde man förklara, att konungen allenast ville stifta fred i
Ryssland på för dem behagliga villkor. Tsar Vasilij synes ha
bestämdt afvisat detta misstänkta närmande, men det hade
dock-väckt oro bland svenskarna.8 Det är troligt, att De la Gardie
äfven för öfrigt var väl underrättad om händelserna vid
Smo-lensk och i Tusjino.4 De förbundna fältherrarnas uppgift måste
1 Hirschberg, Maryna, 185 f.
2 Hirschberg, Maryna, 191. Widekindi 157 efter Kobierzycki 213.
8 Widekindi 143 f. (/. u. 116 f.) efter Kobierzycki 135, 150; uppgiften, att
Sigismund föreslagit tsar Vasilij att bryta förbundet med Sverge, saknas hos
Kobierzycki. Måns Mårtensson skrifver i sitt cit. bref till Er. Elfsson 13 febr.
1610: »Pålackerne haffwe wist haft deris budh och bref til Muschou, såsom
i feltherrens bref til K. M. förmelles, och endoch feltherren haffwer begärt
een schriftligh underrettelsse, huadh deris werf haffwer warit och copie af
deris bref, szå haffuer thet likuell inthet kunet skee, uthan knässen haffuer
muntligen sådan berettilsse giort, ssåsom derom förmelles, endoch man wett
wäl, at deris werf och förebringende haffwer opå andre skruffwer och hiull
stelte warit.»
4 Widekindi har, såsom antydts, tagit sin framställning från Kobierzycki
och synes intet meddela ur De la Gardies rapporter. Bland de cit. »Kun-
skaper af några polacker 1 febr. 1610» förekomma äfven mindre pålitliga
nyheter, såsom att Sigismund i egen person varit vid Smolensk, men med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
