Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fälttåget i Ryssland 1609—10. De la Gardie och Skopin-Sjujskij. Moskvas befriande och slaget vid Klusjino (Mars 1609—juni 1610)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i;8
den motspänstiga staden. Prästerskap och streltser synas som
på andra håll ha bildat ett slags fanatiskt nationalparti, som
hindrade hvarje uppgörelse med kättare och inkräktare. Tsar
Dmitrij blef aldrig erkänd i Kexholm, men också tsar Vasilijs
befallningar lämnades utan afseende. Om staden sålunda var
bestämdt fientlig mot svenskarna, så bodde däremot i länet
mycket finskt folk, som till en del rymt öfver gränsen, men nu
längtade undan det moskovitiska oket. Äfven många ryssar
hade intet emot att komma under Sverges krona, men det
troddes, att den ryska öfverheten skulle tvinga dem att utvandra.1
Den beskickning, som tsaren i nov. 1609 sändt till Sverge,
Smirnoj Otrepiev och hans medbröder, hade haft i uppdrag
att verkställa Kexholms öfverlämnande åt svenskarna. Deras
bemödanden därutinnan hade dock lika liten framgång som
Tjulkovs och Telepnevs. Sedan de anländt till Nöteborg, sände
de (jan. 1610) en anmodan till de kexholmska myndigheterna
att affarda ombud för att afhandla frågan om stadens
utrymmande. Man synes verkligen också från Kexholm ha
efterkommit denna anmodan för att komma under fund med
moskoviternas afsikter. Man menade sig troligen vinna allt genom
förhalning och utbad sig frist till pingst (juni 1610); sändebuden
beslöto hänskjuta denna fråga till tsarens afgörande.2 För
svenskarna framställde man saken så, att Kexholm visst icke ville
motsätta sig tsarens vilja, men att man tyvärr icke denna
vinter, innan vattnet blefve öppet, kunde verkställa den stora
utflyttningen.8 I febr. 1610 anlände till Nöteborg nya ryska kom.
1 Petrejus’ cit. bref af 31 jan. 1610. Han hade samtalat med finnar i lä-
net, som »hafwa och sagt för migh at the hafwa warit tilhopa både finska
och ryska prester sampt bön"derna, och the hafwa alla giort ett aht the wille
blifwa quar, och wela skicka prästen sampt 20 bönder till Wiborgh medh
första till at gifwa tilkenna theras wälwillighet.... The sade och för migh,
at uthi een ström äre nyie quarner, som höra munkerna til, them wille the
förderfwa, och låta löpa watnet uth och taga bort all iernredskapen, ther af
konungen och Cronan kunde hafwa mykit gagn.»
* Lindved Klasson till Arv. Tönnesson, Valimois 19 jan. 1610. Orig.
Handl. rör. ryska kriget. Det heter där: »Den 17 January hafwa
kex-holmske monkar och nogre af förnempste köpmen dragit medh 10 hestar till
Nöthborgh till adt förhöra dy senningebodhen, men deras woiuoder hafwa
dy icke willat sleppa dytt»; vojvodens hustru hade de tvingat återvända. —
Petrejus’ cit. bref 31 jan. 1610.
8 Tönne Jöransson och Arv. Tönnesson till Pusjkin, Bezobrazov och
Dmitriev, Viborg 27 febr. 1610. (Kop., Muscov., Kommiss. Tönne Göransson
m.fl., Strödda handl. 1610—1611.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
