Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fälttåget i Ryssland 1609—10. De la Gardie och Skopin-Sjujskij. Moskvas befriande och slaget vid Klusjino (Mars 1609—juni 1610)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
Ostasjkov och Selizjarov sin första känning med fienden;
kosackskarorna veko vid hans närmande. I staden Rzjov, på ömse
sidor om Volga, lågo öfver 4,000 polacker i kvarter; Horn sände
mot dem Laville med 400 ryttare. Denne angrep oförväget och
kastade den mindre styrkan öfver floden; stadens borg föll i
hans händer. Tre dagar senare ankom Horn själf med
hufvud-hären; polackerna utrymde då fullständigt staden; den svenska
hären tog kvarter i den fruktbara landsändan (midten af april
1610). Horn utskickade en ströfkår, som kringgick polackernas
ställning vid Zubtsov och nedgjorde en mindre styrka i
Pogore-loje Gorodistje. Nära Volok Lamskij, i klosterfastningen Iosifov,
lågo sedan den stora utvandringen från Tusjino ett par tusen
polacker under Rucki och Marchocki. En från Moskva utsänd
kår under Valujev hade börjat oroa dem, men utan att kunna
uträtta något mot den starka ställningen. Horn sände då (i
slutet af april) 6 fanor ryttare och 100 man fotfolk under Laville
att intaga Iosifov. Denne bröt sig också genom petardering
in i klostrets utanverk, och polackerna måste efter en häftig
strid söka skydd bakom stenmurar (2 maj 1610). Utanverken
antändes, och Laville tog kvarter ett stycke från klostret;
Valu-jevs ryssar hade deltagit i anfallet och drogo sig tillbaka till ett
blockhus i dess närhet. Då Laville erbjöd utväxling af
fångarna, begagnade polackerna tillfallet att söka draga de franska
soldaterna, såsom trosfränder, öfver på sin sida. Konung
Sigismund vore en frikostig herre; moskoviterna däremot brukade
tvinga sina soldenärer kvar i Ryssland, sedan de tjänat ut sin
tid. Fransmännen svarade på dessa lockelser med en
hänvisning till sin krigarära, utan att dock vilja afbryta
förhandlingarna.1 Laville vedervågade icke en ny stormning mot
kloster-fästningen, men då proviant började tryta polackerna och påkallad
undsättning icke hördes af, sökte de räddning i en brådstörtad
flykt. De förföljande ryssarna tillfogade dem därvid svåra
förluster.2
afskrift bland Handl. rör. ryska kriget. Widekindi 177 f., /. u. 145 f., har
användt originalet eller en bättre afskrift; namnen äro hos honom mindre
förvrängda; han afskrifver för öfrigt denna källa nästan ordagrant.
1 Marchocki 79 f.
• Om angreppet på Iosifov (»Osipov» enligt samtida svenskt och polskt
skrifsätt): utförligast Marchocki 72 f., vidare Budzilos dagbok och Wyprawa
krola (RIBibl. I, 190 f., 589 f.); Kobierzycki 234 f.; Horas cit. relation af
23 maj 1610. Af dessa två senare källor har Widekindi 180 f., 1. u. 147 f
kompilerat sin framställning; uppgiften, att Horn skulle utsändt 7—800 man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
