Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fälttåget i Ryssland 1609—10. De la Gardie och Skopin-Sjujskij. Moskvas befriande och slaget vid Klusjino (Mars 1609—juni 1610) - Zolkiewskis uppbrott från Smolensk - Nya förhandlingar mellan De la Gardie och tsaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
blefvo hängda.1 Sedan ordningen någorlunda återställts, blef
det Horns mål att söka förening med de ännu i Moskva hopade
stridskrafterna för att gemensamt med De la Gardie bjuda
polackerna spetsen. De demoraliserade tusjinska skarorna hade icke
varit alltför fruktansvärda motståndare, men de höllo nu på att
förstärkas af friska polska trupper under befäl af republikens
dugligaste härförare.
I det kungliga lägret hade man med oro försport, hur den
svenska soldhären från Novgorod närmat sig det smolenska
området, medan samtidigt krigsförberedelserna i Moskva fortsattes.
Det befanns nödvändigt att med tillgängliga medel söka afvärja
detta anfall och samtidigt lämna stöd åt anhängarna af
Vladislavs kandidatur. Konungen ville också injaga skräck hos
röf-vartsaren i Kaluga, hvilken drog till sig allt flera af sina polska
heidukar och visade en förödmjukande köld mot konungens
närmanden.2 Med en i hast bildad här på omkring 2,000 man bröt
kronhetmanen Zolkiewski upp från Smolensk 28 maj 1610. Från
Gonsiewski kom begäran om undsättning mot det svensk-ryska
angreppet, men då hetmanen anlände till Bjelaja, hade
belägringshären redan aftågat. Förstärkt af mindre polska
afdelningar, vände han sig därifrån mot Tsarevo Zajmistje, dit
moskoviterna redan framskjutit sina utposter.8
Under tiden hade tsaren i Moskva alltjämt underhandlat
med De la Gardie om villkoren för befrielseverkets fortsättande;
Skopin och två bojarer voro därvid hans utsedda ombud. Dessa
yrkade ifrigt på omedelbar undsättning af Smolensk, men De
1 Ev. Horns cit. bref af 23 maj, 16 och 18 juni 1610. I det första
beklagar sig Horn öfver det svåra myteriet och fortsätter: »Och såge heller, dett
iag wore dödh för såsåm iag sådant owilligt falk fhöra will, medh hwilke een
kann kåmma ifron liff och lefuerne och sitt erlige nampn, där the hafwe
lathit falla sådana ordt iblandh sig, dy Engelske och Skåttar, att the iche
begäre mehr att dragé till Swerige, efther dhe ähre så illa betalthe, doch
hafuer iag dem afstyrdt, att the fögå där åm thala, menn dy Frantzuser hafue
åffenligh sacht, dett dy åldrige begäre att dragé till Swerige, uthan så snartt dy
hafue fåt deres rest af Rydzenn, så wele dy hellre begifue sigh till Pålenn, efther
the hafua een religion, för såm dy wele thiene enn hedninge». —
Widekindis framställning (192 f., jfr 211; /. u. 158, jfr 174) är tydligen också
hämtad ur Horns rapporter och bekräftas i det hela af cit. källor.
• Hirschberg, Maryna, 198 f. Till Moskva kommo oroväckande rykten:
Widekindi 174, l u. 142.
* Om Zolkiewskis tåg: Zolkiewskis memoarer (Muchanovs upplaga 41 f.)
Kobierzycki 250 f. och efter honom Widekindi 188 f., /. u. 154 f.;
Hirschberg, Maryna, 202 f. (med kritik af uppgifterna om härens styrka).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
