Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Ryssland under polskt välde och Sverges kraf på vederlag. Det första landtvärnet och valet af en svensk prins till tsar. Novgorods eröfring och fördraget 1611. (Juli 1610—juli 1611)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konstlade förevändningar häfda sin rätt att stanna i landet, ehuru
han därmed också ville behålla möjligheten att vid tillfälle
genomföra konungens hemliga planer. Med sin 4,000 man starka
här ämnade han vid sommarens inbrott rycka fram mot
Novgorod och i godo eller med tvång genomdrifva Sverges
fordringar. Han begärde af konungen någon förstärkning, men
hoppades sedan kunna aftvinga ryssarna de områden och
fästningar, på hvilka konungen gjorde anspråk. Man vore samtidigt
alltjämt i vapen mot polackerna, men som Chodkiewicz på
sistone låtit förstå, vore de polska ständefna icke ovilliga till en
fredlig uppgörelse med Sverge.1 — Inför en sådan utsikt har
De la Gardie måhända redan nu öfvervägt möjligheten, att Sverge
och Polen i samförstånd toge hvar sin del af de ryska
gräns-landen. Denna plan, som i visst afseende skulle innebära en
omkastning i Sverges östeuropeiska politik, skulle först senare
framkomma i bestämd formulering. —
smikrachtige ordh intett wist till att byggie eller förlvthe, helst efter ännu
är een stoor oenigheet emillan Ständerne, och weet man ännu icke förwisso,
hwilkendere parten som öfuerhanden i Muskou beholler. Ty man hafwer
förnummit af een rysstolk, som ifrån Nougorden i desse dagar medh hustru
och barn till migh rymder är, att poster såssom och Cantzelerens Wasilli
Te-lenopz hustru are nyligen ifrån [till?] Nougorden kompne, och hafue
berättet, att de Påler hafwe ombracht Patriarken, Feodor Mistitzlafschi,
och dhe andre förnempste herrer, som der i Muskou warit hafue, szåssom
och bemälte Cantzler, då de hafwe udi rådslagh oppå slothet församblade
warit, för hwilket mordh gemeene man i Muskou hafwe satt sigh op
emoott Pålakerne och hårt sine emillan slagetz, sås som och stucket elden
på hwar annen.» De la Gardies cit bref till konungen 23 april 1611. —
»Cantzelern Wasilli Telenop» är naturligtvis dumnoj djak Vasilij Telepnev.
— Först senare erhöll De la Gardie af Vas. Iv. Buturlin
underrättelse, att allenast Andrej Golitsyn vore dödad, medan patriarken och öfriga
magnater däremot kastats i fängelse. De la Gardies cit. bref till konungen
12 juni.
1 De la Gardies nyss cit. bref af 23 april. Efter samma källa:
Widekindi 293 f. (/. u. 231 f.); han har af misstag fått siffran 5,000 på härens
styrka. — Om sina planer sedan han fått äskad förstärkning, skrifver
fältherren: »Så kunde man sedan genom Gudz nådighe bistondh deste better
twinge Rysserne eet stycke landh och de befästninger utaf, som E. K. M:t
under Swerigis Crono hafwe will och rätt till hafwer, om de godwilligen icke
wele dhe oprättede contracter effterkomme, såssom och göre de Påler tilbör
ligit mootståndh och derigenom til äfuentyrs genom lydelige medell, som
landet wäll förefalle kune, bringe dem till att föreene sigh medh E. K. M:
och Swerigis Crono, aldenstund man förnimmer af Kotkiowietz bref, som
han nyligea till Ståtthollaren på Refle schrifuit hafwer, att Ständerne i På
landh skole till fridh någorledes benägne ware.» Jfr. sid. 240.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
