Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Ryssland under polskt välde och Sverges kraf på vederlag. Det första landtvärnet och valet af en svensk prins till tsar. Novgorods eröfring och fördraget 1611. (Juli 1610—juli 1611) - dess kapitulation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
främst metropoliten Isidor och vojvoden Odojevskij, hade tagit
sin tillflykt.1 Den 17 juni stod han i begrepp att petardera
portarna och därefter skrida till storms, men de modfällda
ryssarna skyndade att förekomma denna hotande katastrof.
Metropoliten oeh vojvoden ansökte om vänskaplig uppgörelse på
grundval af landtvärnsbeslutet, att en svensk prins skulle väljas
till tsar och storfurste öfver Novgorod och allt Ryssland, samt
erbjödo sig att i så fall omedelbart öfverlämna slottet. Med
hänsyn till försvarsverkens styrka och det lockande i anbudet
synes De la Gardie utan långt betänkande i princip ha antagit
detta förslag,2 och redan samma dag insläpptes han med sin
liffana på slottet.8 Medan detta sålunda till ömsesidig garanti
hölls besatt af både svenskt och ryskt krigsfolk, skred man till
närmare fastställande af fördragsvillkoren, hvarvid tydligen
enighet var svår att ernå i åtskilliga detaljer. På rysk sida sökte
man förmodligen oförändradt genomdrifva landtvärnets förslag
till traktat, som dock tillkommit före den sista bråda
omkastningen i det politiska läget. Den svenske fältherren underlät
icke att begagna sin maktställning som vägande påtryckning
och uteslöt ur öfverenskommelsen flera förslagspunkter, som
han ansåg lända Sverge till förfång.4 Först den 25 juli hade
man enat sig om alla villkor och kunde högtidligen besegla
samt med korskyssning och edgång bekräfta den ingångna
uppgörelsen. Denna nedlades i tvenne urkunder, den ena utställd
och beseglad af metropoliten Isidor, vojvoden Odojevskij och
det novgorodska herrskapets andliga och världsliga ständer, den
9
1 Schaum Eiij f. och efter honom Petrejus, tyska uppl., 472 £,
Widekindi 317, /. u. 247 f.
a De la Gardies cit. bref till konungen 28 aug. »Och aldenstundh
por-terne wore medh muldh och grus tilfyltte och broeme opkastedhe, så att man
icke uthan stort förlust på folch kunde till porterne komme, mykit mindre dem
mechtige blifwe, hwarföre inleth iagh migh udi accord medh dhem, att de
derigenom måtte sehe, att man effter dheris yttermhere förderf och
blodzutgiu-telsse icke tractede...» Jfr Widekindi 320 f.
8 Schaum ib.
4 Se sid. 242. — De la Gardies nyss cit. bref. »Och ändogh the
Nou-gordske hafwe någre andre punchter föreslagitt, huilket de Muskouske hafwe
welet sigh förbehollit haffue och dem fördenskuldh hytt till Nougorden sändt,
att the skulle medh migh derom tractere, emedan iagh utanföre Nougorden
lågh, men aldenstundh dhe hafwe warit aldelis obillige, szåssom E. K. M:t af
medfölgiende utcopie af samme punchter hafwer att sehe, så hafwer iagh för
den skuldh dem icke welet eller kunet ingå, utan migh derutinnan på thett
fogeligeste undskyllet.» Jfr Widekindi 321 f., 1. u. 252.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
