Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Ryssland under polskt välde och Sverges kraf på vederlag. Det första landtvärnet och valet af en svensk prins till tsar. Novgorods eröfring och fördraget 1611. (Juli 1610—juli 1611) - Återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
tvister mellan svenskar och ryssar skulle afdömas vid blandade
domstolar, bestående af lika många bisittare af hvardera
nationaliteten; öfverlöpande missdådare skulle utlämnas enligt
gällande aftal. Handelsfriheten skulle naturligtvis äga bestånd
och kunde senare ytterligare utvidgas; tagna fångar skulle utan
vidare utväxlas.1
Vid jämförelse med de moskovitiska bojarernas tidigare
fördrag med Sigismund lägger man i den svenska traktaten med
Novgorod särskildt märke till frånvaron af konstitutionella
inskränk-ningar af den nye tsarens makt till bojarrådets fromma. Detta
kan förklaras dels af traktatutkastets ursprung från landtvärnets
ledare, som hade andra politiska ideal än de för Polen vunna
bojarerna, dels också af den svenska fältherrens omtalade
granskning, som utmönstrade vissa misshagliga artiklar. Däremot
framträder i den novgorodska traktaten liksom i den
moskovitiska en obeslöjad misstro mot öfvergrepp eller onda
inflytelser från de inkallade dynastiernas hemland. Den ortodoxa
religionen och förvärfvad äganderätt till jord garanterades i båda
traktaterna mot allt intrång. I den novgorodska traktatens
bestämmelser om landtarbetarnas bundenhet vid jorden och
kosackernas oförkränkta frihet kommo tvifvelsutan de båda motsatta
tendenserna inom landtvärnets heterogena massa till uttryck.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
