Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Bernadotte og den svenske Politik i Aaret 1812 - 2 - Alexanders Nød, opfordrer Bernadotte til et Møde. Åbomödet: Samtaler, Planer, Drømme om Frankrigs Krone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
mellem Kemi og Kalix, oprindelig svensk Land, som de
russiske Underhandlere ved den ulykkelige Fred i Fredriks
hamn havde faaet indbefattet i Finland; Alexander forblev
døv. Han forlangte da i det Mindste Åland; men trode
han da, at Alexander havde opført Fæslningsværker der,
som allerede nu vare frygtelige, for at de skulde blive et
svensk Væra? Saa maatte Rusland dog i det Mindste til—
staa Subsidier; det havde været Stikordet under de skrøm
tede Underhandlinger med Frankrig: «Vi ere fattige; vi
trænge til Penge. « Bernadotte bad indtrængende Alexander
man, VI, S. 233): »Jag skulle med noje bevilja, hvad E. H. begår
af mig, om jag ej vore forvissad, alt en dylik eftergift skulle ohjelp-
ligt skada mitt anseende i Ryssland (nåar man lider af honnet
Ambition, er det godt at have en Kone eller Undersaatter at kaste
Skylden paa). Jag skulle snarare lemna er oarne Osel och Dago
eller Riga. « Kronprindsen, vedbliver Bergman, «bad derpå Kejsaren
upprigtigt saga, om han trodde, att en Anordning af denna beskaf-
fenhet skulle illa emottagas af hans Undersåter, hvilket beståmt
bejakades, hvarefter prinsen återtog: «Vare det langt ifrån mig, sire,
att vilja gifva edra undersåter anledning till klagomål emot E. M.t;
jag afstår hellre hvarje garanti. Jag vill ej ha någon annan an
E. M.’s ord, och tryggar mig fullkomligen dervid.« Børt rækker
Kejseren Prindsen sin Haand, ryster den «med omhet» og siger,
»med denne ofvertygande gest och tonvigt, som voro honom egna:
»Jag skall aldrig i mitt lit glomma detta E. K. RVs vårdiga och
ådelmodiga svar: jag år skyldig E. K. H. Norge i Kraft af hogtidliga
fordrag: nu betraktar jag mina forbindelser i detta afseende såsom
en hedersskuld; x»ch forr skall jag gå under i denna kamp an
skilja mitt 6de från Sveriges och E. K. H.’s. Jag ger er mit ord
derpå som suverån och riddare; och då ni infor svenskarne gor
er till loftesman lor uppriktigheten af mina tånkesått, år det mig
dubbelt kart at saga: må vi hådanefter vara forenade i lif och
dod!« — Vi laste ikke Bernadotte, fordi han søgte at vinde Norge
fra Danmark; det var en Livssag for Sverig og en retfærdig Straf
over Danmark, fordi dette nogensinde havde gjort fælles Sag med
Barbarerne. Men hvad skal man sige om den , der rørt kan tale
om sin Æresgjæld og sin Bidderlighed, idet han opoffrer en gammel
Allieret, hvis Bistand ban kunde takke for at han i dette Øjeblik
stod paa egen og ikke paa svensk Grund! 0. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
