- Project Runeberg -  Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer /
15

(1840-1849) [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon, Otto Henrik Wallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

KONUNG KNUT ERIKSSON.


Men inom klottrets mur den sköna satt
Och gret i cellen vid tin rosenkrans
Och bad så månget ave dag och natt
För vännens välgång under spjutens dans.

                                Atterbom.



Sveriges medeltid framställer en tafla af oroliga brytningar i alla
förhållanden, inom staten och kyrkan, der de enskilde, så väl konungarna, som de
förnämste vid rikets styrelse eller i kyrkans embeten, föga skönjbara till
sin personlighet framträda. För den, som forskar i häfderna, framträda, i
stället för personliga karakterer, endast drag ur sederna, hvilka likväl ofta måla
tidens egenheter. Ett sådant drag utmärker konung Knut Erikssons historia.
Efter sin faders, den helige Eriks, bedröfliga död sökte den olycklige sonen en
tillflyktsort i Norrige. Under striden emellan de tvenne konungaslägter, som i tolfte
århundradet skiftevis innehade Svenska thronen, utgjorde Norrige en
tillflyktsort för den enas thronarfvingar, medan den andra sökte bistånd och
hjelpkällor i Danmark. Med Knuts landsflykt är en romantisk omständighet
förenad. Han var trolofvad med en mö, hvilkens namn häfderna glömt att
omtala, men hvilken, om man vågar hemta gissningar frfin hennes brors
och några andra fränders namn, tyckes hafva tillhört den redan då mäktiga
Folkungaslägten. Då Knut flydde för Carl Sverkersson, insatte han sin
trolofvade i ett kloster, der hon i trenne år förbidade sin älskades
återkomst. När han återkom, och på Wisingsö, der konungar den tiden synas
begynt hafva ett slags residens, öfverfallit och dödat konung Carl samt
fästat kronan på sitt hufvud, hemtade han den älskade ur klostret, der hon
icke gifvit något klosterlöfte, och tog henne till sin gemål. Hans regering
har varit orolig. Med våld hade han tagit kronan, och i Westgötalagen
heter det om honom, att han skall hafva haft »mångt krig med Sverige och
mycket arbete förr än han fick riket med ro, men öfverallt vunnit seger
och sedan varit en god konung.» Att han vändt sin uppmärksamhet på
lagstiftningen, intygar Östgötalagen. Men rikets yttre förhållanden fordrade
förnämligast hans omtanke. Från Danmark visade honom konung
Waldemar fiendtlighet; men med Norrige voro förhållandena vänliga. Den Norske
konungen Sverre förmälde sig med konung Knuts syster Margareta, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:23 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svestorman/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free