- Project Runeberg -  Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer /
120

(1840-1849) [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon, Otto Henrik Wallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Catharina Jagellonica (Gripsholm. J. Cardon)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CATHARINA JAGELLONICA.

konungakronan, vände sin håg och skickade sina barn till de anhöriga i Polen,
kan icke vara onaturligt, då de öden, hon genomgått i Sverige, icke saknade
bitterhet, medan hennes glada ungdomslifs minnen glänste på andra sidan om
Östersjön. Man förebrår henne en beständig ovilja emot det svenska, ehuru hon
visade sig välgörande och försonlig till och med emot sina ovänner. Hennes
gemåls lynne, af naturen sträft och misstänksamt, hade under fångenskapen varit
mildare, men återtog sedermera sin hårdhet, så att hennes husliga glädje ofta
stördes deraf. Hon egde mycken gudsfruktan och en sådan tro, att hon icke
behöfde sjelf pröfva den lära, i hvilken hon blifvit uppfödd, för att åt densamma
helt och hållet inviga sig. Då Johan med skeptisk spetsfundighet vägde de
katolska satserna, trodde hon helt enkelt sin biktfaders ord, och då Johan slutligen
antog den katolska läran, skedde det visserligen till följe af hans eget beslut,
utan att hon, som sjelf icke egde desto högre kunskap, behöft undervisa eller
leda honom dertill. Naturligt var det emellertid, att hans öfvergång till
hennes religionsbekännelse utgjorde för henne en glädje. Enligt hvad en gammal
berättelse förmäler, blef likväl hennes tro ännu i hennes sista stunder hårdt
pröf-vad. Hon hade nemligen till följe af sin qvinliga svaghet känt sig öfverväldigad
af fruktan för skärseldens plågor, hvilka den tidens katolska predikanter täflade
att beskrifva i all möjlig ryslighet. Hon yttrade denna fruktan för sin biktfader,
och den hale jesuiten uppgaf, för att trösta henne i dödsnöden, att hela laran
om skärselden endast var en dikt, för att hålla folkmassan i tygel genom en
hel-sosam fruktan. Då blef den döende drottningen förtörnad, befallte jesuiten
aflägsna sig, och anförtrodde sin själ i den allbarmhertiges händer. Hennes lif
hade varit fullt af pröfningar, och sedan hon nu genomgått den hårdaste, afled
hon stilla i sin dotters, prinsessan Annas närvaro. Hennes ära ar, att, under
ett tidehvarf af fanatiska partistrider, då religionshatet förblindade äfven hennes
närmaste, hafva förvärfvat och bibehållit både vänners och fienders aktning.

Catharina var doller af Sigismund 1 och hans gemål Bona Sforsia af Milano.
Hennes födelsedag är de äldre svenska annalistorna icke bekant. Förmäldes i Wilna
den 4 Oktober 1562. Kröntes af erkebiskop Laurentius Petri 1569, ocb afled i
Stockholm den 15 November 1583.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svestorman/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free