- Project Runeberg -  Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer /
128

(1840-1849) [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon, Otto Henrik Wallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 30. Sigismund (Okänd. Wallgren)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De Svenskar, som omfattat hans parti, voro hvarken honom eller hans nyss
uppgifna syfte i själ och bjerta tillgifna: de ville, åtminstone de utmark—
taste bland dem, såsom riksråden» och de förnämsta af adeln, upprätta i
Sverige en aristokratisk författning. Han hade säledes inom Sverige ingen
att egentligen lita på, och att råda sig sjelf, dertill var Sigismund icke
vuxen. Sjelfva folket måste se honom med så mycket större misstroende,
som ban omgafs af en utländsk här, medan hans sluge farbror, hertig
Carl, förstod att alltid framställa sig qjelf såsom folkets ifrigaste försvarare.
Jemförelsen i folkets sinnen bl?f icke till Sigismunds fördel, ehuru, äfven
sedan kriget blifvit uppenbart emellan de båda furstar ne, Sigismunds
mildhet vann aktning och välvilja. Yid Stegeborg, före det afgörande slaget vid
Stångebro, hade Sigismunds här helt och hållet omringat Carls, och
hertigen var ovilkorligen förlorad. Sigismunds fältherrar bönföUo blott att få
fullborda nederlaget, meu konungen förbjöd all vidare bl od spill an och fät
säga Carl, att han kunde draga sig undan. I stället för att, genom denna
eftergifvenhet af konungen, bevekas, fortfor hertigen att bekriga honom.
Efter det följande slaget, som den föga ädelmodige hertigen vann, måste
Sigismund för alltid lemna Sveriges land» ehuru icke sina anspråk. Det
var genom sin brist på beslutsamhet, som Sigismund alltid skadade sina
egna anhängare. Men hans obeslutsamhet var likväl förenad med en
oböjlig seghet, då det gällde att vidhålla så väl religiösa som politiska
former. Både Carl oeh den store Gustaf Adolf måste utföra blodiga krig
mot denna hårdnackenhet, som icke ville eftergifva det yttre skenet och
titeln, ehuru i verkligheten Sveriges krona och rike voro honom
fullkomligt fråntagna. Sigismund har sålunda kostat Sverige många strider, inhemsk
oro, hårda förluster, många utmärkta mäns blod, meu utan orättvisa kan
man dock icke annat, än erkänna hans milda sinnelag, hans menniskokäriek
och flera personligt angenäma egenskaper.

Biografiska Uppgifter. Sigismund föddes. p& Gripsheline slott d. SO Juni
1566. Tillträdde Sveriges regering 1592, a frättes 1599 ocb afled t Krakau d. 80
April 1632. Ban var tvenne gånger förmäld, först med primewaB An*a, dotter af
•rkehertigen Carl af Österrike, och sedan med den förras syster, Constantia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svestorman/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free