- Project Runeberg -  Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer /
216

(1840-1849) [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon, Otto Henrik Wallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 52. Louis De Geer (Gripsholm. Strömer)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blef brutet. De Geers råd blef vid fredsunderhandlingarna begärdt ocb
följdt Hans räkningar uppgingo till två millioner riksdaler. Men han
erbjöd sig att efterskänka hälften. Man berättar dock, alt hela den ersättning,
han fick, bestod i några Halländska gods, på långt när icke värda hvad
som erfordrades. De Geer hade sinne icke blott för industriens framsteg,
utan också för den allmänna bildningens. Så införskref ban till Sverige och
underhöll på sin bekostnad den lärde Johan Amos Gomenius, som här
skulle besörja de Svenska skolverkens allmänna förbättring. De Geer hade
redan vid 21 års ålder gjort det löfte, att vid alla sina handelsföretag
af-sätta en tiondedel af vinsten åt kyrkan och de fattiga, och han höll detta
sitt löfte, hvarvid gåfvorna slutligen stego till ganska stora summor. Han
stiftade dermed det Wallonska barnhuset i Amsterdam. Han förde en
dagbok, hvaruti ban upptecknade hvad som tilldrog sig, och dervid förekomma
nästan beständigt löften om gåfvor till de fattiga. Biand annat plägade
ban, i stället för försäkring för sina fartyg, bestämma en viss summa åt
de fattiga, så att han liksom ville serskildt anförtro sina handelsföretag i
Försynens händer. För hvarje af sina barn utbetalade han årligen 200
gyllen till de fattiga. Barnens antal utgjorde fjorton. Om någon gång
penningarne icke genast utbetalades, erlade han sex procents ränta. Om
hans giftermål berättas, att, då han en dag gick på en gata i Dordrecht,
blef han varse en halfvext flicka, som stod utanför ett hus. Han frågade
hennes namn. Hon svarade: Adriana, och nämnde hvilka som voro hennes
föräldrar. Han var då endast tjugu år gammal. Men fyra år derefter
ingick han sitt äktenskap med den då fullvexta flickan. Hon afled 1634
sedan hon framfödt sitt fjortonde barn. Genom en sin måg, De Besche,
som oupphörligen af svärfadern fordrade stora summor, men, då dessa
före-föllo alltför omåttliga, anklagade honom för falska räkningar, led De Geer
sina största sorger. Han befanns visserligen oskyldig till det angifna brottet:
men hans bjerta var såradt. Han afled i Amsterdam, just då han tillredde
en ny resa till Sverige.

*



Biografiska Uppgiftbi. Louis De Geer Tar född den 17 Not. 1587 i
LQttich. Hans förSldrar Toro Louis Lamberlsson De Geer de GaiUardmont och
Jeanne de Neille. Louis flyttade 1615 Ull Amsterdam. Förpaktade Finspong 1619.
Naturaliserad Svensk medborgare 1617 Adlad 1641. Afled i Amsterdam den 19
Juli 1652. Hans maka hette Adriana Gerard. Han hade med henne «ju söner ocb
sju döUrar. Hans son Louis öfrerflyttade Ull Sverige, der han fortplantade itten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svestorman/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free