- Project Runeberg -  Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer /
276

(1840-1849) [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon, Otto Henrik Wallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

argumenter saknade den lärde diplomaten ingalunda svar. Utan att l&ta
förbrylla sig, hvarken af de utländska mmistrarnes päfund eller de räa
Svenska ädlingames afund, ledde Adler Salvius ärenderna till drottning Christinas
fulla tillfredsställelse, liksom förut till hennes faders. Efterverlden har
före-brått honom, att han varit mera trogen den snillrika och nyckfulla drottningen
än fäderneslandet, i det han, till följe af hennes befallningar, motarbetade
den gamle rikskansleren Axel Oxenstjernas inflytande p& Westfaliska
fireds-verket, och derigenom kanhända uppoffrade åtskilliga yttre fördelar för Sverige,
men p&skyndade drottningens afsigt att förvärfva fredens ära. Dock torde
det om en man med hans hufvud och af hans börd vara en mera sannolik
förmodan, att han icke ansåg adelns öfverhandtagande myndighet, ehuru i
sin ädlaste gestalt uppenbarad i den 6tore rikskanslerens person, i det hela
mera gagnelig för fäderneslandet, än den nyckfulla men snillrika drottningens
ärelystna förslager. Åtminstone, då han deijemte såsom en slug statsman
icke släppte sin egen fördel ur sigte, hade han utsigter till större inflytande
och högre verksamhet för det allmänna, då han kunde vinka med Christinas
spira, än om han nödgats brottas med de mäktiga ädlingarna. En af desse,
Åke Tott, som af Adler Salvius erhållit några varningar, hade en gång
harmset yttrat till honom: «År det så tillstäldt i Sverige, att bläckmästare
våga kujonera’kavaljerer?» och då han blef afsatt, hotade, att hans barn
och barnabarn skulle hämnas på Salvius. Men denne fortskred på sin
diplomatiska bana, och blef samma år, som Westfaliska freden slöts, upphöjd
till riksråd. Drottningen svarade vid detta tillfälle de knotande
aristokraterna, att «när man söker goda råd, frågar man icke efter sexton anor, och
att man icke borde binda sig vid några iå familjer och personen). Hon
upphöjde honom 1651 i friherdigt stånd och gaf honom ett friherreskap i
lngermanland. Han blef begrafven i Stockhoms storkyrka, så att den store
statsmannen slutligen fick hvila i sitt fäderneslands sköte, ehuru han utrike6
tillbragt sina flesta år.

Biogbafiska uppgiftbb. Johan Satvius rödde* i Strengnäs 1890.
Förål-drame toto Peder Hanston och Anna Pcdertdoller. Under un skoltid måste han
tigga allmosor. Sedan han 1610 kommit till Upsala, fortsatte han sina studier pi
resorna utrikes, I Rostock, Helmstädt, Marburg m. fl. Tyska städer. År 1616
återkom han pi några veckor Ull Sverige. Derefter reste han till Holland, och Frankrike,
der han i Montpellier blef promoverad doctor utriusque juris. Återkom 1619 och
trädde i äktenskap med sin lärjunges moder Margareta Pedersdotier Skute. Han
blef adlad 1614. Såsom general-fält- och krigskommissarie täljde han Gustaf Adolf
till Tyskland. Resident i Hamburg a. i. Han blef 1638 förordnad till Sveriges
rikes Legatus, och 1643, jemte Johan Oxenstjerna, till Plenipotentlarius. Riksråd
1641. Friherre 1651. Afled barn 1 Os den 6 Aug. 168*.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:29:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svestorman/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free