Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 70. Johan Stjernhöök (Upsala. J. Cardon)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN STJEBNHÖÖX.
RlTTSLÄRD.
Ögonent ljus beröfoad, han dock med sin grånad$ visdom
Tjente regering och folk, både som öga och ljus.
Faarzå*»
Länge hade den romerska lagfarenheten äfven i Sverige, sedan detta rike
kom i en närmare beröring med det öfriga Europas stater, utgjort det enda
föremålet för de rättskunniges studier, och romerska lagparagrafer till och
med blifvit åberopade i domslut vid Svenska domstolar, då en återgång till
det nationella, icke blott i lagskipningen, utan i lagtolkningen befanns
nödvändig. Den man, som gick till sjelfva källorna och med djup lärdom och
snillrik klarhet utvecklade sjelfva grunderna för den Nordiska rätten, var
Johan Stjernhöök, och hans namn har, genom hans arbete om Svears och
Göters urgamla rätt, vunnit en ryktbarhet ibland Europas lärde, endast
jem-förbar med Linnés på en annan tid i en annan vetenskap. Detta gediegna
verk är en storartad tafla af Sveriges allmänna rättstillstånd, och det
målar sjelfva folket i dess tänkesätt och seder kanske åskådligare än
historien kan göra det. Också arbetade Stjernhöök i trettio år på sitt verk,
innan det utgafs. Hans lefnad, ur armodets hydda till ärans höjder, var
mödosam. Han var son af en fattig kapellan i Rättvik, som lemnade
honom vid fjortou års ålder, med sex minderåriga syskon, i djupaste betryck
i en af pest och hungersnöd härjad trakt. En slägtinge åtog sig den unge
Johan Olofsson, så bette gossen, och lät honom, under det han användes
såsom lärare för ätiuu yngre gossar, bivista Arboga skola. Der blef biskop
Rudbeckius uppmärksam på hans anlag, bjelpte honom till Upsala och
utverkade att han fick med Axel Oxenstjerna, som reste till Berlin för att
hemta Gustaf Adolfs brud, göra en resa utrikes. Oxenstjerna skickade
honom i Tyskland till läroverken i stället för att behålla honom vid hofvet, och
då han återkom till Sverige, kallades han till konungen sjelf för att göra
reda för hvad som hördes derute. Ynglingens omdöme och politiska blick
tillfredsställde konungen, så att han beslöt att använda de lofvande anlagen.
1 stället för att tillträda ett lektorsembete i Westerås, hvartill han blef
utnämnd, fick han af konungen tillstånd att ånyo resa utrikes. Han följde någon tid
till och med konungen i fält, ehuru icke såsom krigsman. Under en resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
