Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 96. Olof Werelius (Upsala. Wallgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stina utnämnde honom til) eloquentiee professor i Dorpt. Han ville dock
hellre stanna qvar i Sverige, och utbytte, innan han ännu afrest till sin
profession, densamma mot en akademie-räntmästare-fullmakt i Upsala.’ Efter
några år blef han professor i fäderneslandets antiqviteter. Han råkade i
en den tiden inom lärda verlden med serdeles uppmärksamhet ansedd tvist
med professor Schefferus om belägenheten af det gamla Upsala. Verelius
hade onekligen rätt i sjelfva saken. Åtmin£tone har efterverlden antagit
hans mening. Han påstod, att det fordna afgudatemplet varit beläget, der
nu gamla Upsala kyrka ligger, medan Schefferus ville förlägga dess plats
till nuvarande Upsala. Ingendera af de lärda herrame ville uppgifva sio
mening, utan angrepo hvarandra i sina skrifter. Schefferus använde der*
jemte sitt inflytande i konsistorium, för att förmå Verelius till tystnad.
Men denne, som biifvit ytterst uppbragt öfver den orättvisa och osanna
beskyllningen att hafva uppdiktat och förfalskat ett dokument, beslöt att
stämma Schefferus för rätta. Då Schefferus afled, lät Verelius trycka sin
sista försvarsskrift, men regeringen lade sig emellan ocb, i det Scbefferi
flit och arbeten berömdes, förbjöd Verelius publicera skriften, vid vite af
1000 daler s. m., exemplarens konfiskation och konungens onåd. Tvisten
afstannade dermed, att Verelius lät vidimera det omtvistade dokumentet af
andra lärda män, och utgaf vidimationen på trycket. I sagolitteraturen har
Verelius förvärfvat odödliga förtjenster genom sina upplagor af flera de
vigtigaste sagorna, med öfversättningar på svenska och på latin. Hans
uoter till Hervara saga, der han först uppträdde mot Schefferus, äro
utmärkta af djup lärdom Dessutom författade han på skön latin en svensk
historia och en «om göternas bedrifter utom fäderneslandet». Ifrån
profes-soratet i Upsala, som han förenat med räntmästare-befattningen, blef han
riksantiqvarie och assessor i antiqvitets-kollegium, hvilket för Sveriges
forn-forskning varit så vigtigt. Verelius utbytte slutligen räntmästaresyslan
mot bibliotekariatet och fick öfverlemna riksantiqvariatet åt sin styfson,
Rehnhjelm. Han afled i Upsala vid 64 års ålder.
Biografiska Uppgifter. Olof Verelius föddes 1618 på gården
Ragnilds-torp I Östergötland. Fadren var kyrkoherden i Ingatorp, Nicolaus Pelri, och
modren bette Bolild. Verelius kom 1638 till Upsala från Dorpt. Återkom hem 1680
Arån sin utländska resa. Blef räntmästare 1653. Professor 1 fäderneslandets
antiqviteter 1662. Biksantiqvarie 1666. Lemnade den sednare sjslan 1673 och
räntmästare-syslan 1679. Han afled i Upsala 1682. Gift 1638 med professor Is. Isthmenn enka
Anna Eriksdotler. Han hade med henne inga barn, så att hennes son med förra
giftet, Johan ¡stimen Rehnhjelm, blef arftagare till hans förmögenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
