Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 130. Anders Rhyzelius (Gripsholm. Strömer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDERS OLOFSSON RHYZELIUS
BISKOP.
åfinntt––-
Skrtfver sin runa om forntidi dagar.
Nicander.
Utmärkt for rikedomen af sina samlade uppgifter rörande Svenska
fornminnen var allt» som Biskop Rhyzelius till efterkommande forskares begagnande
samlade i sina många skrifter. Månget minne skulle gått förloradt, om icke
den flitige Rhyzelii band antecknat det, eburu visserligen fornkunskapen pä
hans tid ofta medgaf gissningar rätt att gälla som sanning, och antog
såsom gifna de muntliga berättelser, hvilka, i sednare tider strängare
pröf-vade, erhållit en annan betydelse. Rhyzelii Biskopskrönika, hans
beskrif-ning öfver Svenska kloster och öfver Svenska fastningar, ehuru de
innehålla alltför många osäkra uppgifter, utgöra likväl grundvalen för hans
ef-terverlds kunskap om dessa ämnen, och dessa hans arbeten hafva derföre
blifvit rättade och förbättrade, men icke öfverträffade. Hans verksamhet,
ehuru förnämligast rigtad på fornforskningen, sträckte sig älven till det rent
kyrkliga, likasom till andra för fosterlandet vigtiga förhållanden. Såsom
riksdagsman sökte han att utverka fullbordandet af ett verk, öfver hvars
utförande senaste tider yfvas. Han hade nemligen uppgjort den stora pla^
nen att genom en kanal förena Wettern med Östersjön. Sjelfva denna
tanke var visserligen icke ny på hans tid, men honom tillhör dock
förtjen-sten att hafva offentligen verkat för densamma. Den driftige mannen var
äf-ven isynnerhet af sio samtid högt skattad såsom latinsk skald. Han hade
åtnjutit en lärd och god uppfostran. Son af en kyrkoherde i
Westergöt-land, räknade han frändskap med erkebiskopinnan Benzelius, och kunde
derföre på den andeliga banan emotse en utmärkt framgång. Då han
fulländat sina studier, stod han, under Carl Xll:s krig, på förslag till den
filosofiska professionen i Sveriges transmarinska universitet Pernau, dit man
ämnade flytta lärosätet från Dorpt. Han blef likväl, i stället för att
tillträda detta embete, utnämnd till professor i Åbo. Krigsoroligbeterna
hindrade emellertid der hans tillträde, och han tjenstgjorde derföre vid
Storkyrkan i Stockholm några år, till dess konung Carl kallade honom till sin
hof- och drabantpredikant. I denna egenskap följde han konungen de si-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
