Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 146. Nils Rosén von Rosenstein (Upsala akademi. Wallgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då hunnit att sträcka sitt rykte såsom botanikens nyskapare öfver Europa.
Afgörandet var så mycket svårare, som professionen var i botaniken, och
Rosén egentligen var utmärkt i den medicinska vetenskapen. Men de
akademiska förtjenstema ansågos öfvervägande, så att slutligen Rosén erhöll
företrädet. Kort derefter afled Roberg. och nu sökte Linné den
medicinska professionen efter honom och erhöll densamma. Då bytte de båda
ve-tenskapsmännerna läroämnen, så att hvardera kom på den plats, som hans
snille och båg bestämt för honom. De lefde beständigt i förtroligbet och
vänskap med hvarandra. Båda voro för universitetet en prydnad. Rosén
hade en outtröttlig och vidtomfattande verksamhet. Han lefde helt och
hållet för sin vetenskap, och följde hvarje utveckling, hvarje ny upptäckt,
hvarje uppkommande åsigt med största uppmärksamhet. Han var alldeles
icke med förkärlek fastad vid sina egna meningar, utan antog, äfven af
sina egna lärjungar, sanningar och idéer, som han fann rätta. Det säges
derföre om honom: »han var en stor lärare, derföre, att han aldrig
upphörde att vara lärling.» De yngre läkare, som uppvext omkring honom,
omfattade han med den största vänskap och tillgifvenhet. Han brefvexlade
med de förnämsta ibland dem, meddelade dem vänskapliga råd och
vetenskapliga nyheter, samt bemödade sig äfven att genom sitt inflytande och
förord bereda dem utkomst och befordran. Personligen var han högst
blygsam och anspråkslös, så att man hörde honom yttra vid det beröm,
som egnades hans förtjenster: »ack, om de kände mig, om de visste huru
litet jag vet!» Men med denna blygsamhet förenade han mycken fasthet i
sin öfvertygelse, så att han icke fruktade att förklara den, utan personliga
afseenden, äfven då hans upprigtighet misshagade. Vid hofvet var hans
anseende såsom vetenskapsman ganska stort. Han kallades af konung
Fredrik til! hans förste läkare, men ville icke öfvergifva sin lärostol vid
akademien. Likväl måste ban vid vigtigare sjukdomstillfallen inom kungliga
huset komma till Stockholm, der hans åtgärder anses bafva räddat den
späda prinsen Gustaf lll:s lif. Hans nit för kopp-ympningen förvärfvade
honom af rikets ständer en äreskänk, eburu han förut af ständerna erhållit
en pension. Åtskilliga läkemedel, ännu bland de mest brukade, bafva af
honom blifvit uppfunne och bära bans namn. Hans bok om
barnsjukdomar anses för klassisk, och har på flera fremmande språk blifvit öfversatt.
Biografiska Uppgifter. Nils Rosén von Rosenstein födde« d. t Febr. 1708 nåra
Göteborg. Fadren: kyrkoherden Erik Rosenius. Modren: Anna Wekander. Medicina
adjunkt 1728. Assessor i collegium medicum 17S4. Ledamot af
vetenskaps-akade-mien 1789. Professor 1740. R. N. 0. 1757. Adlad 1762. Afled i Upsala den 16
Juli 1775. Gift med Anna Christina Hermanson. Efterlemnade ea son,
statssekreterare, och en dotter, gift med bans efterträdare Aurivillius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
