Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 173. Anders Hedenberg (Pasch. Wallgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDERS BEDENBERO.
NATCRFOR9KARE.
Ulaf naturens djupa hemlighet
Af forskningen är mycket uppenbaradf,
Men den det meita deraf vet, han vet
Alt doek det mesta än är oförklaradt.
K. Göranson.
Afven Anders Hedenberg var en af de unga män, som den store Linné
införde pä naturforskningens fält, och hvilka der odlat ett område, hvars
frukter efterverlden ofta njutit, utan att bevara den första odlarens namn.
Hedenberg var borgareson ifrån Stockholm och åtnjöt en vårdad uppfostran
i yngre åren, ehuru han redan vid fem års ålder förlorade sina föräldrar.
Vid fjorton fir kom han till akademien, och de stora namnen af
natur-forskarne, som den tiden lyste i den lärda verlden, drogo ynglingens håg
till sig, så att han genast egnade sig åt deras vetenskaper. Vallerius var
hans förste lärare i kemien. Men det var såsom prosektor vid det nyss
inrättade theatrum anatomicum i Stockholm, som han, ehuru endast tjuguårig,
först uppträdde såsom vetenskapsman. Han blef likväl följande året, jemte
flere andra unga läkare, skickad till Pommern, der han, under kriget,
äfven med personliga faror och äfventyr, utvidgade sina kunskaper. Vid en
nattlig öfverrumpling plundrades han, och då han en gång blef fången,
lyckades det Svenskarne, geuom ett raskt anfall, att genast befria honom.
Han blef frånvarande promoverad till medicine doktor i Upsala. Hemkommen
efter krigets slut, utnämndes han till hofmedikus, men hans håg för
kemien närmade honom till bergsrådet Brandt, som föreslog honom till
auskultant i bergskollegium och antog honom till vice proberare. Ehuru
han skildes från denna befattning för att blifva andre kongl. lifmedikus,
sysselsatte han sig helst med kemiska undersökningar och inrättade sig ett
eget laboratorium. Hans insigter i denna vetenskap förvärfvade honom
ett serskildt tillfälle att med kronprinsen Gustaf få besöka svenska
bergslagerna och derefter med prins Carl göra en utrikes resa. Bergverken i Harz,
äf-vensom de dyrbara mineraliesamlingarna i Paris och på åtskilliga andra ställen,
voro för den unge forskarens vetgirighet dyrbara fält. Man berättar ett
och annat drag om hans fina urskiljning, då man ville bedraga honom
med falska uppgifter om mineraliers namn. Men utom sin favoritveten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
