Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 178. Sven Anders Hedin (Sundhets-kollegium. Wallgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN ANDERS HEDIN.
lXkahe.
Det t an na Ur evigt. Kring himmel oeh jord
Genljud* från tlägie Ml elUgle dett ord.
i j> Tbcnul
En vetenskapsmans enda förtjenst består icke deruti, att han genom nya
upptäckter eller en ny uppfattning af sin vetenskap ryckt densamma framåt.
Ett högt, ett serskildt fosterländskt värde har också den vetenskapsman, som
inom sitt land lifvat deltagandet för vetenskapen och utbredt dess
kännedom, dess uppgifter. Förmågan att meddela det vetenskapliga är en stor
gfifva, liksom verksamheten för detta ändamål en stor förtjenst. Det är just
i det sednare afseendet, som Sven Anders Hedin intager ett utmärkt rum
bland Sveriges läkare. Äfven han var en af Linnés lärjungar, och ehuru
hvarken botaniken eller den egentliga naturkunnigheten hunno för honom
öppna nya fält, var han både såsom läkare och författare en af de
verksammaste och skickligaste på sin tid. Efter fulländade studier, begynte han
utöfva läkarekonsten i Stockholm. Han gjorde en utrikes resa, som dock
endast sträckte sig till Danmark och norra Tyskland. Att hans kunskaper
just i Linnés vetenskap voro ganska vidsträckta, bevisas deraf, att han
uppfördes på förslag till botaniska professionen i Upsala, hvilken dock
Thunberg, som gjort sig ett så stort namn genom sina resor, erhöll. Hedin
eg-nade sig derföre alltmer åt läkarevetenskapen och blef af konungen utnämnd
till hofmedikus. Gustaf den tredje utsände honom, i ett enskildt ärende,
till Köpenhamn, och han erhöll derefter uppdrag att såsom förste fältläkare
i Carlskrona hafva inseende öfver sjukhusen. Han blef dervid sjelf
angripen af fältfebern, men genomgick densamma lyckligt Såsom läkare vid
Drottningholm hade han ofta tillfälle att genomskåda hofvets mest
invecklade förhållanden, och han var dervid en lugn och uppmärksam
betraktare. Men det var isynnerhet såsom författare han erhöll ett stort namn i
Sveriges medicinska litteratur. Han skref med mycken lätthet, och då han
icke sjelf uppträdde med nya åsigter och upptäckter, var det för en snillrik
man så mycket lättare att samla och återgifva andras forskningar och i
allmänhet framställa sina ämnen från den ståndpunkt, som vetenskapen då
innehade. Bland hans arbeten äro många, som ännu anses för utmärkta i
det serskilda ämne, som de framställa. Hans handbok för praktiska läkare-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
