Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 179. Carl Israël Hallman (Åberg. Wetterling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL ISRAEL HALLMAN.
PO B T.
Hur «uii» tkall lifpa om hvar ann
Oeh ropa: hal t» der går han —
— Baron — «om tkrifvit eflerpjettn!
Kellgren.
D< man betraktar den nya anda, hvarraed svenska vitterheten under
Gustaf den tredje väcktes till verksamhet, kan man icke undgä att anmärka
den egenheten, att just den dramatiska skaldearten, hvilken konungen
framförallt hyllade och sjelf idkade, endast slog upp några, som det tycktes,
friska telningar, men hvilka dock aldrig förmådde uppskjuta till en väldig
stam med sjelfständigt lif inom svenska litteraturen. De bemödanden,
som gjordes, förtjena emellertid så mycket större uppmärksamhet, som de
ingalunda sakna originalitet och kraft. Den som otvifvelaktigt egde de
största anlagen, var Carl Israel Hallman. Men hans inflytande på litteraturen
förblef obetydligt, liksom hans enskilda lif var föga utmärkt. Han var son
af kyrkoherden i Kungsholmen och tbeol. doktorn Hallman, hvilken
äfven gjort sig ett namn inom vår vitterhet såsom poet och
historieskrif-vare. Man känner föga om sonens uppfostran och öden. Han var anställd
i Bergskollegium, men vann der ingen befordran. Hans lefnadssätt synes
varit föga ordentligt. Om morgonen, då han gick ut, var hans första
besök hos en apotekare på Kungsholmen, hvilken var bekant för sitt goda
bränvin och sin karbunkelnäsa. Hallman gjorde mannen odödlig under namn
af Nasenblom, en person som förekommer i hans dramatiska arbeten. Efter
morgonsupen gick Hallman omkring till boklådorna, för att efterhöra om
något blifvit försåldt af hans förlager. Var detta händelsen, så bjöd han
sina vänner, till hvilka hörde Bellman och Kexel. Eljest var turen hos
dem att bjuda honom. Om aftonen infann han sig på Humlegårdsteatern,
der både han och Kexel, såsom författare till flere pjeser, hade fritt
tillträde. Här var egentliga Taltet för hans snille. Han uppträdde
förnämligast med qvicka parodier. Grefve Gyllenborgs «Birger Jarl« parodierade
han med ett stycke, som hette «Skeppar Rolf.« Grefven, som icke hade sinne
för det komiska, klagade för Gustaf den tredje. Den snillrike konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
