- Project Runeberg -  Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer /
934

(1840-1849) [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon, Otto Henrik Wallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 231. Erik Gustaf Geijer (Maria Röhl. J. Cardon)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sjelfständig blick valde han ett eget fält, der han skördade sina oförgängliga
Iduna-frukter. Äfven Tegnér, som uppträdde vid den tiden, kände sig dragen
till samma falt: det var den götiska skolans, hvars första konstverk af sannt
värde blefvo synliga i tidskriften »Iduna». Det omdömet är icke orättvist, att
denna skola frambragt det herrligaste af svensk skaldekonst, emedan de båda
stora männen, utan att vara förenade genom en enskild förtrolighets band, dock
i djupet af sitt medvetande kände, att ett hufvudsakligt element så i
skaldekonst som forskning utgöres af det nationela. Ju mera en svensk anda
genom-blåste deras skrifter, desto högre stego de, icke blott i fosterländska sinnens
kärlek, utan i hela Europas aktning. Skalden Geijer öfvervextes likväl af häf—
datecknaren, icke så, att vetenskapen qväfde skaldekonsten, utan att det eviga,
den gudomliga sanningen i konsten uppenbarade sig i höga åsigter, i blixtrande
klara bilder, i herrliga taflor af historiens verklighet. Det var såsom om bos
Geijer dikten dött ut, i det poesien framträdt som lif i den historiska
sanningen. Geijer lefde så i forskningen, att han icke för bildandet af sina verk
be-höfde låna någon gestalt, något enskildt drag af inbillningskraften, utan rörde
sig bland det förflutnas gestalter med samma frihet som skalden bland sina
sjelfbiktade drömmar. De storartade åsigterna, den mäktigt sammanfattande
och klart genomträngande blicken hade den underbara verkan, att läsaren
liksom behöfver honom sjelf, behöfver glöden af hans känsla, behöfver kraften af
hans omdömen, för att känna sig trygg då Geijer följer honom i det mörka
förflutna och belyser det Genom »Svea Rikes Häfder» och »Svenska Folkets
Historia» har Geijer i svenska folkets nationela medvetande inplantat känslor
och åsigter, hvilka endast med nationen sjelf kunna förgås. Han år derföre
odödlig, att han i sina verk, såsom tänkare, såsom forskare, såsom skald och
såsom tonkonstnär var en sjelfständig och djupt kännande svensk man.

Biografiska Uppgiftbh. Erik Gustaf Geijer föddes på Bans&ters bruk i
Wermland den it Januari 1783. Förtid rar: brukspatronen Bengt Gustaf Geijer och
Ulrika Magdalena Geisler. Student I Upsala 1799, promoverad 1806. Gjorde en
resa till England 1809. Historiarum docens i Upsala 1810. Professor 1817. En af
de aderton i svenska akademien 18t4. B. N. O. 18t8. Gift med Anna Elisabet
Liljebjörn 1816. Professor emeritus 1846. Afled i Stockholm den 88 April 1847.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svestorman/0934.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free