- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
26

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bb - basa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

basa/befinna

bas|a11, tr. aurutamisega pehmeks tegema,
hautama. II. intr. kõrvetama, solen b-ar päike
kõrvetab; b-a i väg jooksma (ilma sihita),
låta ngt b-a midagi (oma tahtmist mööda)
minna laskma, —ning ~en,~ar tehn.
hautamine.

baseboll [bejsbål] —en pesapall,
bask 1. —en,—er v. bask|er —ern,—rar barett. 2.
—en,—er bask. —isk adj. baski. —isk|a 1. —an
baski keel. 2. —an,—or baskitar.
basketball [basket bål] korvpall,
bass|e —en,—ar fam. mühakas, mõlkus, käpard,
bassäng [—a^] —en,—er 1. bassein, vesistu. 2.
sisemine, eraldatud osa sadamas. 3. geol.
kau-sikujuline süvend, nõgu.
bast —et niin. —a1 tr., van., b. och binda köitma,
aheldama.

basta interj. küllalt!, och därmed b. ja sellega

lõpp, ja asi sellega,
bastant [—ånt] adj. tugev, vastupidav, kõva,
tubli.

bastard [—ård] —en,—er 1. aj. väljaspool abielu
sündinud poeg. 2. biol. värd, ristand, hübriid,
bastonad [—åd] —en,—er peks, kolkimine,
naha-täis.

bastu —n,—r 1. saun. 2. kuivati (lina, linnaste
jaoks).

basun [—ün] —en,—er pasun, tromboon. —
blåsa-re pasunapuhuja, —era1 tr., b. ut välja
pasundama. —ist —en,—er pasunapuhuja,
batalj [—ålj] —en,—er lahing; lööming,
batik [—ik v. bått—] —en teat. meetod riiete
värvimiseks.

batong [—an] —en,—er kumminui (politseinikel),
batteri [—i] — (e)t, —er patarei, —radio
patareivastuvõtja.

batting —en,—ar 1. van. rootsi metallraha. 2.

dial., fam. poisiklutt,
bautasten mälestuskivi (eriti
muinasskandinaa-via ajast).

bax|a1 tr. hoobama, vinnarna, —ning ~en,~ar

hoobamine, vinnamine.
baxna1 intr., v. baxnas1 dep. jahmuma, sõnatuks

e. keeletuks jääma,
bazook|a [basöka] —an,—or sõj. tankitõrjerelv.
be vt. bedja.

beakta1 tr. tähele panema, silmas pidama,
arvestama. —nde —t subst. part. tähelepanu, idén

förtjänar b. asi väärib tähelepanu, i b. av
arvesse võttes, arvestades. — nsvärd adj.
tähelepanuväärt, tähelepandav.
bearbet|a1 [bé—] tr. 1. üles töötama, harima, b-a
jorden maad harima. 2. töötlema, ümber
töötama, läbi töötama; karmilt kohtlema. 3.
mõjustada püüdma, —ning ~en,~ar töötlus,
töötlemine, läbitöötamine.
bebland|a1 refl. 1. paarituma, suguliselt
suhtlema. 2. suhtlema, läbi käima. —else ~n,~r
(lubamatu) suguline suhtlemine.
bebo3 tr. elama, elutsema, asustama. —dd adj.

part. asustatud. —elig adj. elamiskõlblik
bebrämad adj. part. ääristatud, palistatud.
bebygg|a2 tr. 1. (bebo) elama, asuma, elutsema,

asustama, landet är tätt b-t maa on tihedasti
asustatud. 2. (uppföra byggnader)
hoonestama, asustama. 3. (bryta bygd) tühje
maaalasid asustama. —ar|e —(e)n,= asunik,
elanik. —else ~n,~r ülesharimine; asustamine.
bebåd|a1 tr. kuulutama, ette teatama,
ennustama. —else ~n,~r kuulutus, ennustus,
—elsedag, Marie b. maarjapäev,
beck —et pigi. —a1 tr. pigitama. —byxa fam.
meremees. — ig adj. pigine, —mörk adj.
kottpime. —svart adj. pigimust, süsimust, —tråd
pigilõng, pigitraat.
beckasin [—in] —en,—er zool. tikutaja,
taeva-sikk.

bedagad adj. part., nalj. elatanud, vana, en b.

skönhet aastates iludus.
bedarra1 intr., mer. vaibuma, järele andma,
stormen har b-t torm on vaibunud.
bedja4 v. be tr.ja intr. 1. (anhålla) paluma, be om
lov luba paluma. 2. (göra bön) paluma,
palvetama. 3. (uppmana) (kedagi) paluma. 4.
(inbjuda) (külla) kutsuma. 5. (i
hövlighetsut-tryck), jag skulle be att få kas ma võiksin
saada.

bedraga4 v. bedra I. tr. petma, tüssama, skenet
bedrar välimus petab. II. refl. pettuma, b. sig
på ngn kelleski pettuma. —r|e —(e)n,= petis,
bedrift —en,—er kangelastegu.
bedriva4 tr. toimetama, ajama, (millegagi)
tegelema, b. hantverk käsitööga tegelema,
bedrägeri [—i] —(e)t,—er pettus,
bedräglig adj. petlik; ebaaus; eksitav.
bedröv|a1 tr. kurvastama. —ad adj. part. kurb.
—else ~n,~r kurbus, mure, efter sju sorger
och åtta b-r suure häda ja vaeva järel, —lig
adj. kurb, haletsemisväärne.
bedyra1 tr. kinnitama, tõendama. —nde —t,—n

subst. part. kinnitamine, tõendamine.
bedåra1 tr. võluma, pimestama. —nde adj. part.

hurmav, veetlev, võluv.
bedöma2 tr. hindama, arvustama, —re —n,=
otsustaja, arvustaja.
bedöv|a1 tr. uimastama, tuimendama;/?g.
halvama, meddelandet om olyckan formligen
b-ade henne teade õnnetusest sõna otseses
mõttes paralüseeris teda, b-ande larm
kõrvulukustav kära. —ande adj. part. uimastav,
—ning ~en,~ar uimastus; narkoos. —
nings-medel uimastusvahend, uimasti.
beediga1 tr. vannutama, —nde —Jt,—n subst. part.
vannutus.

befall|a2 tr.ja intr. käskima, käsutama; nõudma.

—ning ~en,~ar käsk.
befara1 tr. ja intr. kartma, b. det värsta kõige

halvemat kartma.
2befara4 tr. läbi rändama e. reisima; sõitma,
purjetama.

befatt|a1 refl., b-a sig med ngt millegagi tegelema
v. ask eldarna, —ning — en,~ar koht, amet,
teenistus.

befin|na4 I. tr., b-nas selguma, ilmsiks tulema. II.
refl., b-na sig 1. end tundma. 2. (vistas)
olema, viibima. —nande ~t,~n subst. part. ter-

26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free