- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
39

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bb - bläcka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bläcka/boka

dikumm. —penna täitesulepea, —plump
tin-diplekk. —svamp bot. soomustindik.
bläcka1 tr., tehn. täkkima, märkima.
2bläck|a —an,—or fam. ’karikas’, peatäis, ta sig

en b-a peatäis viina võtma.
bläda1 tr. laasima, rookima; harvendama, hõ-

rendama.
1 bläddra1 intr. lehitsema, sirvima.
2bläddrla — an,—or vill, rakk, vistrik; mull.
bländ|a tr. 1. pimestama. 2. pimedusega lööma,
sõgestama. 3. valgust vähendama, köra med
b-at ljus poole valgusega sõitma, —ande adj.
part. pimestav, en b. skönhet pimestav
iludus. —ar|e — (e)n auguga sirm valguse
reguleerimiseks. —sken nägemispete, eksitav
valgus. —verk silmapete, —vit adj. pimestavalt
valge.

bläng —en,—ar fam. vihane, põrnitsev pilk. —a2
intr. jõllitama, vihaselt vahtima, põrnitsema,
blänk —et v. —en,/?/. = v. —ar 1. vilkumine,
plin-kimine. 2. helk. 3. kalakujuline hõrgutis
heledast metallist. —a2 intr. särama, läikima,
hiilgama, välkuma, sätendama, —ar|e —(e)n,=
fam. ajalehenotiits, katsepall. —fyr
plinktule-ga tuletorn, tuletorn pööristulega.
bläs —en,—ar lauk —and zool. viupart, —gås

zool. laukhani. — ig adj. lauk-, lauguga,
bläst|er —ern,—rar tehn. 1. lõõts. 2. õhuvool

(lõõtsast). ~lampa leeklamp.
blöd|a2 intr. verd jooksma. —arsjuka
veritsustõ-bi. —ig adj. pehme, kartlik; tundlik, kergesti
ärrituv, —ning ~en,~ar verejooks,
blödsinne 1. raskemeelsus, melanhoolia;
tundlikkus. 2. nõrgamõistuslikkus.
blöj|a —an,—or mähe.

blöt 1. muutm. subst., ligga i b. ligunema, leos
olema, lägga i b. likku panema, lägga näsan
i b. nina vahele pistma. 2. adj. märg, pehme,
vesine. —a 1. —n vihmahoog,—valing;
vihmane e. sajune ilm; mudaloik. 2.2 tr. leotama,
märjaks tegema, —djur zool. limused, —foder
rokk. —na1 intr. pehmuma; märguma, —röta
kartulimädanik. —het —en märgus; pehmus.
xbo3 intr. elama, asuma, olema.
2bo —(e)t,—n 1. pesa, koobas. 2. jur. (kinnis-ja
vallas—)vara; pärand. 3. lit. kodu,
majapidamine; sisseseade, —boil sport, pesapall,
—delning abieluvaranduse jaotamine, —dräkt jur.
ühisvara kõrvaldamine, —fast adj. paikne.
—fink zool. metsvint. — fallig adj. lagunev,
ri-bevil. —hag —et majakraam, vallasvara, —lag
(osa)ühing, aktsiaselts, —lagsstämma
aktsiaseltsi peakoosolek, —märke õuemärk;
signatuur. —plats elukoht, asukoht, —pålar pl., slå
ned sina b. elama asuma, —satt adj. part.
alatiselt elav, paikne, —skifte jur.
abieluvaranduse lahutus, —ställe ametikorter, —sätta sig
elama asuma, —uppteckning varanduse
üleskirjutamine, varaloend. —utredning pärandi
jagamine, —utredningsman testamenditäitja,
Därandihooldaj a.

a —an,—or boa. —orm boamadu,
an,—or lahtine karusnahkne krae.

lbo
2bo

boasera1 tr. puutahvlitega vooderdama,
bobb [—å—] —en,—ar tüüritav spordikelk, bobi.

—a1 intr. bobiga sõitma.
^obba1 tr. juukseid tagant lühikeseks lõikama,
pügama.

2bobb[a —an,—or 1. zool. prussakas; põrnikas.

soom. täi; pisik. 2. fam. vistrik.
bobin [—in] —en,—er kerirull, (niidi)rull.
bobsleigh [båbbslej] —en,—ar vt. bobb.
^ock [—å—] —en,—ar 1. zool. sikk, pukk, sokk,
jäär. 2. ehit.f võiml. pukk, kits. 3. ped. viga,
eksitus. —bent adj. part. kõverjalgne. —bro
sõj. pukkidele toetuv sild. —fot fig.,
b-en sticker fram kuri kavatsus tuleb
ilmsiks, —skägg kitsehabe. —språng hüpak.
2bock [—å—] — en,—ar kummardus. —a1 1. refl.,
intr. kummardama, painutama. 2. tr., tehn.
kõverdama, painutama, —ning — en,—ar
kummardus; kõverdamine. —ningsprov tehn.
paindeproov, proov materjali
paindetugevu-se kindlakstegemiseks.
3bock [—å—] —en,—ar klaas õlut. —öl teat. tugev
magus õlu.

böd — en,—ar 1. pood, äri, kauplus. 2. kuur; ait.
—betjänt äriteenija —kammare väike kamber
poe taga. —knodd halv. äriteenija, poesell.
—pris müügihind,
bodeg|a [—é—] —an,—or (hispaania)
veinikaup-lus.

bog —en,—ar 1. mer. laevanina, vöör. 2. anat.
saps, õlgmik, slå om på en annan b. teisale
kalduma, taktikat muutma, —ben,—blad
abaluu, pihaluu, sapsuluu. —spröt mer.
puks-priit. —trä rangipuu.
boggi [—å—] —n,—er pööratav rattaagregaat.
bogser|a1 tr., mer. pukseerima, varpima. —ar|e
—(e)n,= puksiir, vedurlaev, —båt
puksiir-paat, vedurlaev, —tross puksiirköis.
Bohuslän maakond Lääne-Rootsis.
bohuslänning —en,—ar bohuslänlane.
*boj [—å—] —en,—ar mer. poi.
2boi [—å—] —en,—er boi, boiriie.
boj|a [—å—] —an,—or ahel
^ok —en,—ar pöök. —bestånd pöökpuutagava-

ra. —trä pöökpuu.
2bok —en, böcker raamat, —anmälare
raamatu-retsenseerija. —auktion raamatuoksjon,
—bindare raamatuköitja. —bestånd
raamatu-tagavara. —fora2 tr. raamatusse kandma,
kirjendama. —förare raamatupidaja, —förlag
kirjastus, —förläggare kirjastaja, —handel
raamatukauplus, —hylla raamaturiiul,
—hållare raamatupidaja, —kännedom raamatute
tundmine, —lig adj. raamatuline, raamatu-,
—låda raamatukauplus, —mal raamatukoi,
—skåp raamatukapp, —språk kirjakeel,
raamatukeel. —stav —en,—stäver (kirja)täht.
—ställ 1. väiksem raamaturiiul. 2.
raamatu-pult. —synt adj. part. paljulugenud,
kirjandust tundev, —tryck (raamatu)trükkimine.
—vurm raamatukoi.
^oka1 tr. 1. kaub. raamatusse kandma. 2.
reisi-piletit tellima.

39

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free