- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
58

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dd - ditt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ditt/domna

teist.
2ditt vt. din. ^

dittografi [—1] —(e)n,—er sonade v. tähtede
ekslik kordamine,
div|a —an,—or lavatäht, diiva,
divan [—ån] —en,—er 1. diivan, seljatoeta sohva.

2. sultani nõukogu. 3. araabia luuletuskogu,
diverse [—ar—] muutm. adj. mitmesugune,
igasugune. —handel segakauplus,
divertissemang —et,= 1. kirju eeskavaga
etendus, divertisment. 2. ooperisse paigutatud
tantsunumber. 3. popurrii,
dividend [—é—] —en,—er 1. mat. jagatav. 2.
Osakasu, dividend.
dividera1 tr. jagama; fam. juttu ajama,
division — en,—er 1. maajagamine. 2. sõj. diviis,
divisor [—vi—] —n,—er [—0—] mat. jagaja,
divination —en,—er ennustusvõime,
selgeltnägemine, aimamisvõime,
djup [jup] 1. —et sügavus. 2. adj. sügav; på10
meters d. kümne meetri sügavusel, i skogens
d. metsa sügavuses, sügavas metsas, d. skog
sügav mets. —blå adj. sügavsinine,
—borrning mäend. sügavpuurimine. —frysa4 tr.
külmutamisega konserveerima, —gående 1.
—t subst, part., mer. süvis, (laeva)
vees-istumise sügavus. 2. adj. part. süva, suure
süvisega; sügavale minev, tungiv, —na1 intr.
sügavamaks minema, sügavnema. —liggare
soom. põhjalik asjatundja. —lödning
—en,—ar mer. sügavloodimine, —plöjning
—en,—ar sügavkünd. — sinmgadj.
sügavamõtteline. —skärpa erik. sügavusteravus. —tänkt
adj. part. sügavamõtteline,
djur [jur] —et,= loom, elajas, —dyrkan
looma-kummardamine. —gård loomaaed.
—krets(en) astr. loomaring, sodiaak,
tähtkujude vöönd, —liv loomade elu. —läkare
loomaarst. —plågeri [—i]—et loomapiinamine.
—rike loomariik, —skydd loomakatise.
—värld fauna. —isk adj. loomalik,
djäkn|e [j—] —en,—ar årh. gümnaasiumi
mees-õpilane.

djärv [j—] adj. julge, uljas, vapper, kartmatu;
jultunud, häbematu. —as2 dep. julgema (teha
midagi), —het — en,—er julgus, vahvus,
kartmatus.

djävl|a muutm. adj. neetud, kuradi. —as1 dep.
mürama, kära tegema; sõimama, vanduma.
—ig adj. kuratlik, neetud, põrgu-,
djävul [j—] —en, djävlar kurat, djävlar anamma!
kurat võtku!. —sdyrkare kuradikummardaja.
—sk adj. kuratlik,
dobb|el [—å—] —let õnnemäng, hasartmäng.
—la1 intr. õnnemängu harrastama e.
mängima. —lar|e —(e)n,= hasartmängu harrastaja,
dock [—å—] adv. ja konj. siiski, ometigi, kõigest

hoolimata, ikkagi.
Mock|a [—å—] —an,—or 1. nukk. 2. (skyltdocka)
mannekeen. 3. ehit. baluster. 4. lõngatokk.
—skåp nukutuba. —teater nukuteater.
2dock|a [—å—] —an,—or dokk. —arbetare
dokj-tööline.

doft [—å—] —en,—er lõhn, hõng. —a1 intr.
lõhnama, hõngama,
dogcart [dågg-] —en,—er kaarik,
dogg [—å—] —en,—ar dogi (koer). —ler —ern,

—rar hollandi kahemastiline laev.
dogm [—å—] —en,—er tõestuseta tõeks peetav

tees, dogma,
dok —et,= loor; käte, uig, taga d-et nunnaks
hakkama.

doktor [—å—år] —n,—er [—0—] doktor; arst.
—and —en,—er doktorikraadi taotleja,
doktorant. —sgrad doktorikraad,
doktrin [—in] —en,—er õpetus, teooria, doktriin,
—är [—är] adj. ühekülgne, eluvõõras,
doktrinäärne.

dokument [—é—] —et,= kirjalik tõend, ürik,
dokument, —era11. tr. dokumentatsiooni abil
tõendama, dokumenteerima. II. refl. ennast
tõestama.

dold [—åå—] adj. part. peidetud, salajane,
dolk [—å—] —en,—ar puss, põueoda, pistoda,
—styng pussilöök,/å ett d. i ryggen fig.
salakavala kallaletungi osaliseks saama.
Molm a [—å—] —en,—ar keed. kapsarull.
2dolm a [—å—] —an,—or nöörilustustega vormi-

kuub ratsaväes, dolman.
dolsk [—åå—] adj. kurikaval, —het —en
kurikavalus.

dorn [—å—, liits. —o—] —en,—er katedraal,
toomkirik, —herre 1. toomhärra. 2. zool.
leevike. —kapitel toomkapiitel. —kyrka
toomkirik. —prost toompraost.
dorn [dåm] —en,—er 1. ehit. kuppelkatus. 2.
tehn. tsilindrikujuline kuppel auru
kogumiseks, aurukoguja.
dorn- [dom] —en,—ar 1 . jur. kohtuotsus, fälla d.
kohtuotsust langetama, gå till d-s med ngn
kellegagi kohut käima, sätta sig till d-s över
ngn kellegi üle kohut mõistma. 2. (omdöme)
otsus, arvamine, allmänhetens d. üldsuse
otsus v. arvamine. 3. piibl., yttersta d-en
viim-sepäevakohus. — ardans rahval, teat. laulu-ja
pandimäng. —ar|e —(e)n,= kohtunik.
—arämbete kohtunikuamet. —arbok
kohtu-raamat. —edag viimnepäev, —fästa2 tr., jur.
kohtuotsusega kinnitama, —för adj., jur.
otsuse-, otsustusvõimeline, —saga
kohturing-kond. —sbasun viimsepäevapasun. —stol
kohus, —stolsförhandling kohtulik
asjaarutamine; kohtutoimetus. —värjo muutm.
kohtumõistmisõigus, under ngns d. kellegi
kohtumõistmiseõiguse ali.
domdera1 intr., fam. kära tegema, vanduma.
domesti|cera1 tr. taltsutama. —k [—ik] ~en,~er
1. nalj. (maja)teenija. 2. jäme puuvillane riie.
dominera1 intr. ülekaalus olema, domineerima,
dominikan [—ån] —en,—er dominikaan,
domi-niiklane.^

domino [dåm— v. då—] 1. —n,—r doomino,

maskikostüüm (siidist) kapuutsiga; isik
sellises maskikostüümis. 2. mäng. doomino,
domkraft [dom ] tõstevinn, tungraud.
domna1 [—å—] intr. tuimuma, tuimaks minema,

58

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free