- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
151

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hh - harpuntåg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

harpuntåg/havresoppa

harpuuniköis, —nöör. —tåg vt. eelm.
harpy I a v. harpyj|a —an,—or 1. müt. harpüia,
vana-kreeka tuule ja tormi deemon. 2. zool.
Harpia harpygia (lõuna-ameerika kotkas),
harr —en,—ar zool. harjus, ärn.
harsk^a1 intr. ja refl., dial., vt. harkla.
hart adv., dial., h. när peaaegu,
harts —et,—er vaik, pihk. —a1 tr. vaiguga üle
tõmbama. —aktig adj. vaigutaoline. —flöde
vaiguvoolus. —ig adj. vaigune, pihkane.
harv —en,—ar äke.—a1 tr. äestama, —ning

—en,—ar äestamine.—pinne äkkepulk.
has —en,—or v. —ar kand; kinner, sätta hästen
på h-orna hobust istukile ajama, sätta sig på
h-orna käte ja jalgadega vastu ajama. —|à11.
tr., h-a en häst vet. kinnert läbi lõikama. II.
intr. ja refl., h-a ner alla libisema, h-a sig
fram jalgu järele vedades edasi minema, end
edasi lohistama, —sena kindrakõõlus.
hasard [—ård] —en (õnnelik) juhus; hasartmäng,
õnnemäng, —era1 tr. riskima, mängu
panema. —spel õnnemäng, hasartmäng, —spelare,
—ör [—or] —en,—er hasartmängija,
õnne-mängija.

haschisch9fam. hasch —en v. —et hašiš
(idamaine joovastusvahend).
hasp —en,—ar haak. —a1 tr. haakima, haaki
panema. —|el —eln,—lar haspel, viipsik. —la1 tr.
ja intr. haspeldama, h. ur sig fig. lobisema,
jahvatama.

hass|el —eln,—lar bot. sarapuu. ~buske
sarapuupõõsas. ~hänge sarapuu—urb.
~käpp sarapuukepp. ~mus zool. pähklihiir,
pähklinäpp. ~nöt (sarapuu)pähkel. ~ört bot.
metspipar.

hast muutm. subst, rutt, kiir, / ali h. suure
rutuga, ülepeakaela, i största h. tulise kiiruga.
—a1 intr. ruttama, tõttama, h. bort ära
ruttama, minema ruttama. —eligen adv., van.
suure rutuga, kiiresti. —ig adj. 1. (skyndsam)
rutuline, kiire, pakiline, som h-ast lühidalt,
ruttu. 2. (obetänksam) mõtlematu; järsk,
äkiline, i h-t mod ärritatud meeleolus, järele
mõtlemata, han är h. av sig ta on äkilise
loomuga. —ighet —en,—er kiirus; rutakus, rutt,
kiir, alltför stor h. liiga suur kiirus, otillåten
h. lubamatu e. keelatud kiirus, i h-en rutuga,
kiiruga. —ighetsmätare kiirusemõõtja.
—ig-hetsåkare kiir sõitja. —igt adv. ruttu, kiiresti,
tõtates, h. och lustigt otsekohe, kähku,
pikema jututa; kergel käel. —verk räpakas töö.
hat —et viha, vihkamine, vihavaen, bära, hysa,
nära h. emot ngn kedagi vihkama, fatta h. till
ngn kedagi vihkama hakkama, göra ngt av h.
till ngn vihavaenu pärast kellelegi midagi
tegema. —a1 tr. vihkama. —ad adj. part.
vihatud, göra sig h. av ngn kedagi enese vastu

vihale ajama. —full adj., —fylld adj. part.,
—isk adj. vihane ja leppimatu,
hatt —en,—ar kübar, kaap, kaabu; käte; aj.
kübaratepartei liige, vara karl för sin h.
täismees olema, iseseisev olema, lyfta på h-en
kübarat kergitama (tervitades), sätta på h-en
mütsi pähe panema, ta av h-en müsti peast
võtma, vara i h-en, ha fått för mycket i h-en
fam. natuke vintis olema, —ask kübarakarp.
—band kübarapael. —brätte kübaraäär. —
fläder kübarasulg, —foder kübaravooder.
—kull(e) kübarapõhi. —makar|e —(e)n,=
kübarategija. —nål kübaranõel. —svamp bot.
kübarseen.
haubits —en,—er v. —ar sõj. haubits.
hauss|e [hås] —en,—er kaub. hinnatõus,
hauteliss|e [åtliss] —en,—er ilukangas.
hautreljef [åreljaff] —en,—er kõrgreljeef.
hav —et,= meri, till h-s merele, öppna h-et
ulgumeri, det är som en droppe i h-et fig. see on
nagu tilk vett merre.
ha(va)21, abiverb olema. II. tr. (kellelgi) olema,
omama, evima; saama; pidama, h. ont valu
olema e. tundma, h. det bra hästi olema, käsi
hästi käima, h. lätt för ngt millestki kergesti
aru saama, nu har jag det! nüüd tuleb
meelde, nüüd saan aru, h. till ngt 1. tarvitama,
pruukima. 2. pidama; rõhut. abis.: h. efter
sig (förföljas) (kellegi) järel olema, kannul
olema, h. emot, det har jag ingenting emot
mul pole midagi selle vastu, h.för sig 1. ees
olema, kasutusel olema, vi har hela dagen för
oss meil on terve päev ees. 2. (millegagi)
tegelema. 3. näima, arvama, (midagi) ette
kujutama, h. igen 1. kinni panema, sulgema. 2.
tagasi saama; kätte tasuma, h. kvar alles
olema, h. med kaasas olema, h. på sig 1.
(kellelgi) seljas olema. 2. kaasas olema. 3. aega
olema, h. sönder katki tegema, h. ute väljas
olema, h. över alles olema, möödas olema, h.
över sig õlal v. ümber v. peal olema;
ülemuseks olema (kellelgi); ’kaelas olema’, ha en
storm över sig maru käes olema,
havande adj. part. rase, raskejalgne. —skap
—et,= rasedus, raskejalgsus, långt
framskridet h. kaugelejõudnud rasedus,
havann|a — an,—or havannatubakas,
havannasi-gar.

haverera1 mm hukkuma; katki minema, hävima,
haveri =—i] —(e)t,—er avarii, —utredning
avarii iseloomu, kulude jm. kohta koostatud
akt, dispašš.
havre —n kaer. —flingor kaerahelbed, —gryn
kaeratangud. —grynsgröt kaeratangupuder.
—kli kaerakliid. —mjöl kaerajahu. —must
kaerakile, —soppa kaerajahukört v. kaera
tangusupp.

151

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free