- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
224

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kk - kopiös ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kopiös/Korkis

ärakirja tegema; jäljendama, matkima.
—ering ~en,~ar kopeerimine,
ärakirjutamine; jäljendamine, matkimine. — eringsram
fot. kopeerimisraam. —eringssvarv tehn.
paljundusaparaat. —st [—i—] ~en,~er
kopeerija, ärakirjutaja.
kopiös [—os] adj. rohke, rikkalik, külluslik, en k.

aptit suur söögiisu,
kopp [—å—] —en,—ar tass; liitsõn. ka toos, en k.
kaffe tass kohvi, en slät k. kaffe tass kohvi
ilma saiata.

kopp|a 1. —an,—or med. rõuge, rubi; mädavill,
pustul, k-or pl. rõuged, ha k-or rõugetes
olema. —ympning rõugepanek. —ärr rõugearm.
—ärrig adj. rõugearmiline. —ärrighet
rõu-gearmilisus. 2.1 tr., med. kuppu panema,
—glas kupuklaas. —horn kupusarv, —klaas,
koppar [—å—] —(e)n (punane) vask, gjord av k.
vasest (tehtud), vaskne, —aska tehn.
vaskha-pend, —oksüüd. —bleck vaskplekk, —brun
adj. vaskpruun. —färgad adj. part.
vasekar-va, vasevärviline. —forhyda2 tr. vasetama.
—glans miner, vaskläik. —gruva
vasekaevan-dus. —halt vasesisaldus. —kastrull
vaskkastrul. —kis miner. vaskrähk.
—malm vasemaak. —mynt vaskmünt. —orm
zool. vaskuss, —platta vaskplaat, —röd adj.
vaskpunane. — slagare —n,= vasksepp; nalj.
kassiahastus, kaater, —slant vaskraha.
—stick vaselõige, —sulfat keem. vasksulfaat,
—tacka vasekang. —tak vaskkatus. —tryck
vasetrükk. —tråd vasktraat. —åldern
mui-nast. vaseaeg. —ärg vaserooste. —öre fam.,
inte ett k. mitte punast krossigi,
kopp|el [—å—] —let,= 1. kett, ahel. 2. tehn.
haa-keseadis. 3. sõj. õlarihm, kanderihm. 4.
muus. koppel. 5. fig. jõuk, salk, ett k-el
hundar koerakari. ^anordning haakeseadis.
~bruk/?ø//. koppelmajandus. ~krok
haake-konks. ~rem tehn. ülekanderihm. —la1 tr.ja
intr. 1. ühendama; haakima, lülitama. 2.
kupeldama; k. ifrån lahti haakima, k. ihop
ühendama, kokku haakima, k. om ümber
lülitama. —lar|e — (e)n,= kupeldaja,
paaripa-nija. —leri [—i] ~(e)t,~er kupeldamine.
—lersk|a —an,—or (nais)kupeldaja.
koppling [—å—] —en,—ar 1. ühendamine,
kok-kuhaakimine. 2. sidur, sidurdus. 3. el. lülitus,
—sanordning lülitusseadis. —sbordlülituskilp,
—tahvel. —spedal siduripedaal. —sschema
tehn. lülitusskeem,
kopra [—å—] —n kopra, kookospähkli tuum.
kopt [—å—] —en,—er v. kopter, — n,= kopt.
kopul|a —an,—or keel. koopula, köide. —ation
~en,~er kopulatsioon, sugutus, eostamine;
pookimine. —ativ [—iv v. ko—] adj., keel.
kopulatiivne, siduv, —era1 intr. ja tr. paaritu-

ma; pookima.
kor 1. —et,= ehit. (kiriku—) koor, väär. 2.
—en,—er koor (—i); lit. koorilaul; laulukoor,
—al —en,—er koraal, kirikulaul. —albok
koraaliraamat, (kiriku)lauluraamat.
—alme-lodi koraaliviis, —meloodia. —dans
rühmatants, tants antiikse koori saatel,
—ledare koorijuht, —sång koorilaul, —sångare
koorilaulja, —sångerska naiskoorilaulja.
kora1 [—å—] tr. (välja) valima,
korall —en,—er korall, —bank korallikari, —rahu.
—djur zool. õisloomad. —fiske korallipüük.
—formig adj. korallikujuline. —rev
korallrahu, —riff. —sand koralliliiv. —smycke
korall-ehe. —ö korallisaar.
koran [—ån] —en,—er koraan,
kord|a [—å—] —an,—or mat. kõõl, kaare otsi

ühendav sirglõik.
korderoj [—å—åj] —en liik riiet,
kordial [—å—ål] adj. südamlik. —itet [—ét] —en

südamlikkus,
kordong [—å—årj] —en,—er 1. pael, nöör. 2. val-

veahelik. 3. liik viljapuid,
korean [—å—ån] —en,—er korealane,
koreografi [—å—å—i] —(e)n koreograafia,
tantsukunst.

korg [kårj] —en,—ar korv (ka fig.); (vagns—)
kere, ge ngn, få k-en korvi andma, saama,
han är högsta hönset i k-en fig. ta mängib
esimest viiulit, —arbete korvitegemine,
—pu-numine. —blommig, —blomstrig adj., bot.
korvõieline. —boll sport korvpall, —flaska
korvpudel. — fiätning korvipunumine.
—makare —n,= korvitegija, —punuja,
—möbel korvmööbel, —stol korvtool. —varor pl.
korvitööstuse tooted, —vis adv. korviviisi;
korvides.

koriander —n bot. koriander, —frö koriandritera.
korint —en,—er korint. —(i)erbrev(et) piibl.
Korintose rahva raamat (apostel Pauluse kiri
korintlastele), —isk adj. korintose. —kaka
keeks, —sås korindikaste.
kõrist [—1—] — en,—er koorilaulja,
kork [—å—] —en,—ar kork; (propp) kork, punn,
tropp, säker, styv, hög i k-en ennast täis. —a1
tr. korkima, korgiga sulgema, korgiga
varustama; mer. sadamasse sissepääsu sulgema.
—ad adj. part., fam. rumal, puupäine,
piiratud mõistusega, —bälte korkvöö, päästevöö,
—dyna korkpadi. —gördel korkvöö. —hjälm
korkkiiver. —inlägg korktald. —matta
korkmatt. —pistol korgipüss, —püstol, —ning
—en,—er korkimine, korgiga varustamine,
—skruv korgits, korgitõmbaja. —sula
korktald. —väst korkvöö. —vävnad bot.
korkku-de. —ämne korkarne.
Korkis [—å—] Kurkse.

224

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free