- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
310

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nn - nachspil ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nachspil/nansenpass

tiitel; Indias rikastunud eurooplane),
nachspil [naš—] —et,= järellugu.
nacka1 tr., fam. pead maha raiuma; dial. (noota)

sisse tõmbama, —röd adj. helepunane,
nack|e —en,—ar kukal, kuklatagune, turi, kael,
bryta n-en kaela murdma, ha ögon i n-en
(kellelgi) silmad ees ja taga olema, ha många
år på n-en palju aastaid turjal olema, lägga
benen på n-en jalad selga võtma, sääred
tegema, varvast laskma, knycka på n-en pead
selga viskama, —ben kuklaluu, —bena lauk,
mis läheb kuklani, —bjudning med. peaasetus
(lootel), —del ~en,~ar kahju, viga; puue.
—grop anat. kuklaauk, —mulk. —hatt
pigimüts. —linje kuklajoon. —lob anat.
kuk-lasagar. —sena kaelasoon. —skinn kaela-,
turjanahk, ta ngn i n-et kellelgi turjast kinni
võtma, —skott kuklalask. —spegel
käsipee-gel. —stelhet 1. med. kuklakangestus. 2.
kangekaelsus, —styv adj. 1. kaelast kange. 2.
kangekaelne; upsakas, uhke.
nadir muutm. subst., astr. nadiir (seniidile vas-

taspoolne punkt taevasfääril),
nafs —et,= kerge hammustus, i ett n., som ett n.
viuhti! vilksti! ühe ropsuga, nagu tuul. —a1
tr. ja intr. napsama, kergelt hammustama,
kergelt lööma, n. av (ära) hammustama, n.
till napsama, kergelt hammustama, n. åt sig
nolpsama, kahmama, haarama,
nafta —n nafta, —brunn naftapuurauk.
naftalin [—in] —et v. —en keem. naftaliin,
nagajk|a —an,—or nagaika, lühike nahkpiits.
xnag|el —eln,—lar küüs, klippa n-larna küüsi
lõikama, vara ngn en n-el i ögat fig. kellelegi
pinnuks silmas olema. ~borste küünehari.
~bädd anat. küünealumik. ~fals küüneviir,
—äär. ~fil küüneviil. ~putsar|e —(e)n,=
küünepuhastaja. ~pinne, ~rensare vt. eelm.
~rot anat. küünejuur. ~sax küünekäärid.
~trång med. lihasse kasvanud küüs. ~ört
bot. varane kevadik.
2nag|el —eln,—lar nael, polt, neet. ~fara4 tr. ja
intr. uurima, läbi vaatama; arvustama,
kritiseerima. —la1 tr. naelutama, n.fast kinni
naelutama.

nagg 1. —et,= puremine, hammustamine; sälk,
auk. 2. —en,—ar leivaraas. —a1 tr. 1. sälke
sisse lõikama, täkestama, pügaldama. 2.
närima, järama, auke tegema, läbi pistma. 3.
rahutuks tegema, piinama, vaevama. 4.
irise-ma, näägutama. —ad adj. part. kulunud,
katkine; häbistatud, ärmarna var n-e i kanten
käiste otsad olid kulunud, ett illa naggat
rykte halb kuulsus, —ande adj.part., liten men n.
god väike, aga ülihea. —ig adj. ebatasane,
täkestatud, kulunud,
naiv adj. naiivne, lihtsameelne, lapsik, —ism —en

naiivsus, lihtsameelsus; teat. kunstivool.
—itet [—ét] —en,—er naiivsus, lihtsameelsus.
naj|a1 tr., mer., tehn. kinnitama, —tåg mer.
kin-nitusköis.

najad [—àd] —en,—er müt. najaad, vees elav

nümf; nalj. ujumist harrastav tüdruk,
naken adj. alasti, paljas, spritt n. täiesti alasti,
den nakna sanningen fig. alasti tõde.
—bada-re alasti supleja. —fröig adj., bot.
paljassee-meline. —het —en alastiolek, alastus,
katma-tus; fig. vaesus, viletsus, katmatus. —kultur
alastikultuur.
nakot adj., nalj v. årh. alasti,
nakterhus —et,= mer. kompassialus.
nalkas1 dep., intr. ja tr. lähenema, liginema.
nalla1 tr., fam. näppama, n. frukt puuvilja
näppama.

nall|e —en,—ar fam. päts, mesikäpp,
namn —et,= nimi; allkiri, sätta sitt n. på en växel
vekslile nime alla panema e. alla kirjutama,
ha gott n. om sig heas kuulsuses olema, i
ngns n. kellegi nimel, till n-et men ej till
gagnet ainult nime poolest hea, nämna ngt vid
dess rätta n. millegi kohta tott ütlema, vad i
Herrans n. nu då! issand hoidku küll!, vid n.
nimega, en man vid n. Gustav
Gustavi-nimeline mees, de gav henne n-et Märta nad
panid talle nimeks Maret, han gör skäl för
n-et ta on oma nime järgi, ta ei tee oma nimele
häbi, ge ett vackert n. åt en dålig sak halvale
asjale head nime andma. —a1 tr. märkima
(käterätte, linu jne.); eesnimega kõnetama,
—anrop nimepidi väljakutsumine,
—bestämma2 tr. nime andma, —bläck märktint. —byte
nimevahetus, —chiffer nimetähtede põimik,
monogramm, —dikt nimiluuletus. —|e
—en,—ar nimekaim. — eligen adv. van. nimelt,
iseäranis, —förteckning nimekiri, nimestik,
—giva v. —ge4 tr. nime panema; nimetama,
nimepidi nimetama, en icke namngiven
person anonüümne isik. —kredit kaub. krediit
tagatise vastu, —kristen nime poolest
kristlane. —kunnig adj. kuulus, nimekas, tuntud,
—kunnighet kuulsus, —lapp nimesedel. —lös
adj. nimetu; anonüümne; nimeta, tundmatu;
fig. kirjeldamatu, ärarääkimatu, n-a kval
kirjeldamatu piin. —plåt nimeplaat, —silt. —rulla
nimekiri, nimestik. —sdag nimepäev, —sedel
nimesedel. —skydd seaduslik nimekaitse.
—skylt nimesilt, —stämpel nimetempel. —tavla
nimetahvel, —teckna1 tr. alla kirjutama,
—teckning, —underskrift allkiri, —upprop
nimepidi väljakutsumine, —värde erik.
nominaalväärtus,
namnam —et maiustused.
nankin(g) —en v. —et jäme puuvillane riie.
nansenpass Nanseni pass.

310

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free