Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nn - nåd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nåd/när
hamnen före stormen sadamasse jõudma
enne tormi, n. ned (ner) alla ulatuma, —bar
adj. kättesaadav, saavutatav.
xnåd —en,—er arm, armulisus; heasoovlikkus,
halastus, i n-ens år Issanda aastal, aastal (p.
Kr.), bedja om n. armu paluma, låta n. gå
före rätt (kellelegi) armu andma, (kellegi
peale) halastama, ge sig på n. och onåd
tingimusteta alla andma, i n-er armuliselt,
heasoovlikult, lahkelt, ta till n-er uuesti
armualu-seks tegema, leva på n-er hos ngn kellegi
armust v. halastusest elama, konung av Guds
n-e kuningas Jumala armust, Ers n. Teie
armulisus, hennes n. armuline proua. —astol
armutroon, armuiste. —atid armuaeg, —aval
teol. armuotsus, predestinatsioon. —e prees,
konj. olgu armuline. —eansökan
armuandmispalve. —ebetygelse, —ebevis
heasoovlikkuse tõendus, soodustus. —ebevisning vt.
eelm. —ebord armulaud. —ebröd armuleib,
—efull adj. armulik, armuline, halastav.
—egåva armuand. — ehjon, vara n. hos ngn
kellegi armuleival elama. —elig van., vt. —ig.
—eligen adv. van. armulikult. —emedel
sakrament, armulaud, armuvahend. —erik adj., vt.
—efull. —estöt piinadest vabastav löök,
surmahoop. —evedermäle armuosutus,
heasoovlikkuse tõendus. —eväg jur., i n.
armuandmise teel. —år armu-aasta,
leina-aasta.
2nåd —en,—ar neet (—nael). —a1 tr. neetima.
—dorn tehn. neetimistorn. —järn neetraud.
—ning —en,—ar needmine,
någon [—ån] pron. keegi, üks, mingi(sugune),
mõni; veidi, natuke, pisut, n. av hans vänner
keegi tema sõpradest, för n. tid sedan mõne
aja eest, n. annan keegi teine, n. annanstans
kuskil mujal, n. gång mõnikord, vahel, kord
kunagi, vill du något? tahad sa midagi?, igår
föll något regn eile tuli (sadas) natuke vihma,
något litet natuke, ivake, tsipake, raasuke,
han har ej något att leva av tal ei ole, millest
elada, på något sätt (vis) kuidagi, något så
när kuidagi, milgi viisil, det är något till kallt
i dag! täna on aga külm!, han tror, att han är
något ta arvab ennast midagi olevat, —derå
pron. emb-kumb. — sm adv. kunagi, millalgi,
ilmaski, så mycket jag n. kan nii palju kui
suudan, aldrig n. ei iialgi, mitte kunagi, —stans,
—städes adv. kuskil, n. i närheten kuskil
ligiduses, kuskil ligidal, n. ifrån kuskilt, —ting
pron. midagi, —vart adv. kuhugi, inte komma
n. mitte kuhugi jõudma,
någorlunda adv. ja adj. kuidagiviisi, —moodi,
teatud määral; teatud, ligikaudne,
något [—åt] pron. n.; vrd. någon natuke, veidi,
vähe. —sånär adv. kuidagiviisi, ligikaudu,
umbes, peaaegu,
nål —en,—ar nõel, sitta som på n-ar nagu tulistel
sütel istuma, paigalpüsimatu v. kärsitu
olema. —a1 tr., n. fast nõeltega kinnitama, n.
upp nööpnõeltega kinnitama, —ask
nõela-toos. —bok nõelalapp. —brev nõelapakk,
—paber, —dyna nõelapadi. —huvud
nõela-pea (nööpnõelal). — formig adj.
nõelakujuli-ne. —pengar taskuraha, —spets nõelaots,
—stick, —sting, —stygn, —styng nõelapiste,
—torge. —söga nõelasilm,
nån, nåt, nåra, könek., vt. någon, —sin vt.
någonsin.
nåt —en,—ar v. —et,= mer., erik. liitekoht,
õmblus. —la1 tr. (kinga pealisnahka) kokku
õmblema.
näbb —en,—ar v. —et,= nokk, var fågel sjunger
efter sin n. fig. igal linnul oma laul, klyva n.
nääklema, vastu hakkama, inte klyva n.
vaikima, vait olema. —|a —an,—or fam. ninakas
tütarlaps. —as1 dep. (om fåglar) nokkapidi
koos olema; (om människor) suudlema;
naaklema, tülitsema, —artad adj. part.
nokataoline. —djur zool. nokkelajas, —loom.
—formig adj. nokakujuline. —gädda 1. zool.
tuulehaug, tuulekala. 2. fam. ninatark
tütarlaps. —ig adj., fam. ninakas, nipsakas, —ighet
—en,—er ninakus, ninatarkus. —mus zool.
karihiir.
näck —en rahval, näkk, veehaldjas, det vete n-en
tont teab. —ros bot. (vit) vesiroos; (gul)
vesi-kupp.
näktergal —en,—er ööbik, sisask. —sdrill ööbiku-
laul, —laksutus.
nämligen adv. nimelt, han var nä här i går ta oli
nimelt siin eile.
nämn I a2 tr. nimetama, mainima, ütlema,
teatama, kutsuma, n-a ngn vid namn kedagi
nimepidi kutsuma, n. det inte för ngn ära ütle seda
kellelegi, utan namns n-ande nime
nimetamata. —are ~n,= mat. nimetaja, —bar adj.
nimetatav, mainitav. —d ~en,~er komitee,
komisjon, saadikud. —dekvinna komisjoni
naisliige. —deman komisjoni meesliige;
koh-tukojaliige, kohtukaasistuja, —värd adj.
nimetamisväärne.
nännas2 dep. raatsima, han nändes knappt äta
sig mätt ta raatsis vaevalt kõhtu täis süüa.
näpen adj. meeldiv, kena, ülikena, nägus; iroon.
naiivne, det är inte näpet see pole kerge, —het
—en meeldivus, kenadus, nägusus.
näppe muutm., med nöd och n. hädavaevalt,
hädavaevu, suurimate raskustega, —ligen adv.
vaevalt, vaevu.
näps|a2 tr. noomima; karistama, nuhtlema. —t
~en noomitus; karistus, nuhtlus,
när 1. konj. a. kui, millal, b et, kuna, alla lyssna-
322
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
