- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
384

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rr - ragg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ragg/ramla

mishimuline naine, ’nõid’,
ragg —en (looma)karv. —ig adj. karvane, sagris,
sassis, takerdunud, —munk keed. riivitud
kartulitest pannkook.
ragg|a1 tr. ja intr., fam. tüdrukuid taga ajama,
autosse võtma jne. —ar|e —(e)n,= fam. teat.
noored ulakad autosõitjad,
raggen fam. kurat, sarvik, vanapagan.
ragl|a1 v. raggl|a intr. taaruma, tuikuma,
vaaru-ma; rõhut. abis.: r-a fram edasi tuikuma, r-a
omkull tuikudes maha kukkuma, r-a ut från
krogen kõrtsist välja taaruma, r-a till
tuiga-tama.

raglan (en) raglaan; raglaanmantel. —röck
rag-laanmantel.

ragnarök [—t|n—] müt. maailmalõpp, —hukk.
ragu [—ü] —n,—er v. ragout [—gõ] — en,—er 1.

keed. raguu. 2. fig. segu.
raid vt. räd.

raj|a v. radj|a —an,—or radža (India vürst),
rajd —en,—er põhjapõtrade rida, voor v.
karavan.

rajoler|a1 tr., põll. rigoolima, sügavalt läbi
kündma. —ing ~en,~ar rigoolimine,
sügavkünd,
rajon vt. rayon.

rak adj. sirge, otsene, r. linje sirgjoon, r. i ryggen
sirge, sirge selgrooga, på r. arm otsekohe,
pikema järelemõtlemiseta, r-a motsatsen
täieline vastand, gå r-a vägen till stationen
otseteed jaama minema, sitta r. sirgelt
istuma, det enda r-a fam. ainuke õige, ljuga ngn
r-t i ansiktet kellelegi otse näkku valetama,
han begriper r-t ingenting ta ei saa millestki
aru. —a1 tr. sirgeks tegema, sirutama,
sirgen-dama. —het —en sirgus; otsekohesus, siirus,
avameelsus. — hornad adj. part. sirgete
sarvedega. —hårig adj. sileda-, sirgejuukseline.
—linjig adj. sirgjooneline, sirge, —lång adj.
pikali, siruli, —na1 intr. sirgenema. —ryggad
adj. part. sirge selgrooga; fig. kindel, aus,
õiglane, —vuxen adj. part. sirgekasvuline,
sirge kasvuga. —t adv. otse, otsejoones, r.fram
otse edasi, gå r. på sak otse asja juurde
asuma.

’rak|a 1. —an,—or kraap, kraapimisvahend,
ugnsr-a ahjuroop. 2.1 tr. kraapima, kratsima,
r-a till, åt sig endale kahmama, enda kätte
kiskuma.

2raka’ intr., fam. sööstma, jooksma, punuma,
kihutama, r. fort i höjden sirguma, jõudsasti
kasvama; rõhut. abis.: r. förbi mööda
kihutama, ngt r-r ens näsa förbi millestki ilma
jääma, r. i väg sirguma, jõudsasti kasvama,
höga granar som r-de i väg upp mot skyn
kõrged kuused, mis sirutusid üles taeva
poole, r. åstad utan ett ord sõna lausumata edasi

tormama, mõtlematult tegutsema.

3rak|a’1. tr. habet ajama, raseerima. II. refl.
endal habet ajama, end raseerima, r-a av
raseerima, habet maha ajama, —apparat
habemeajamisaparaat. —blad žiletitera. —borste
habemeajamispintsel, vahupintsel. —dön,
—grejor pl. habemeajamisriistad. —hyvel
ži-lett. —kniv habemenuga, —kopp vahukauss,
—kräm habemeajamiskreem. —ning ~en,~ar
habemeajamine, raseerimine, —puss fam.
suudlus pärast habemeajamist, —salong,
—stuga habemeajamisäri, juuksuritöökoda.
—tvål habemeajamisseep.

raket [—ét] —en,—er rakett, —bana raketi
lennu-joon v. lennutee, —bil tehn. rakettauto.
—gevär sõj. rakettrelv. —hylsa raketikest.
—kanon aöj. rakettsuurtükk. —motor tehn.
rakettmootor. —pistol sõj. raketipüstol.
—plan rakettlennuk. —projektil soj.
rakettmürsk. —vapen sõj. rakettrelv.

rakitis [—ki—] —en med. rahhiit, —k adj. rahhiiti-’
line.

ralj|ant adj. kelmlik, kelmikas, naljatlev;
nöö-kav, narriv, nokkiv, i r-ant ton naljatlevas
toonis, —era1 intr. naljatlema, nalja tegema,
tögama —eri [—i] ~(e)t,~er nali, nöökamine,
tönkamine. —ör [—ör] ~en,~er naljategija.

1rall —en,—ar zool. rookana. —fågel rookanaline.

2rall —et dial. keelepeks. —a1 intr. keelt peksma.

rall|a 1. — an,—or dresiin. 2.1 intr. dresiiniga
sõitma. —ar|e — (e)n,= raudteetööline, —buse
vulg., vt. eelm.

rally [—ä— v. —a—] —t,—n sport tähesõit
(võidusõit eri kohtadest ühte keskpunkti).

’ram —en,—ar raam; raamistik, šassii; piir,
maht, lõik, inom r-en av nödvändiga
kostnader vajalike kulutuste piirides v. raamides,
—antenn tehn. raamantenn. —avtal(et)
printsipiaalne kokkulepe, —berättelse
raamjutustus. —kupa raamtaru. —såg tehn. raamsaag.
—verk ehit. raamistik.

2ram — en,—ar (björn—) käpp, suga på r-arna
fig. näljakäppa imema. —a1 tr., r. tag i ngn
kedagi käppade vahele võtma, r. åt sig kr
ahmama, enda kätte kiskuma, —pris väga
madal hind, naeruväärne hind. —tag võimas
haare.

3ram adj. (ren) täielik, tõeline, puhas, päris,
lausa,-/rø r-a allvaret täitsa tõsiselt, r-a vanvettet
selge hullumeelsus, rena r-a sanningen puhas
tõde.

4ram adv. —svart adj. süsimust.

ramaskri piibl.,fig. äge protest, tormiline
hukka-mõst(mine).

rami [—i] — (e)n bot. ramjee, ramjeekiud. —fiber
ramjeekiud.

’ramla1 intr., fam. 1. ümber kukkuma, kolinaga

384

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free