- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
436

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ss - skolastik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skolastik/skraffera

—bänk koolipink, —ferier pl. koolivaheaeg,
—flicka koolitüdruk, —flygplan õppelennuk.
—fröken õpetajanna, —föreståndare
koolijuhataja. —föreställning koolietendus.
—gosse koolipoiss, —gång kooliskäimine,
—häst erik. väljaõpetatud hobune,
—inrättning õppeasutus, —kamrat koolikaaslane,
—kunskaper pl. koolitarkus, —teadmised,
—kök keetmisõpetus koolis. —kökslärarrinna
majapidamisõpetaja. —liv koolielu, —lov
[—å—] koolivaheaeg; koolivaba päev.
—lovskoloni suvekoloonia. —läkare
kooliarst, —lärare kooliõpetaja, —lärdom
koolitarkus, —mogen kooliskäimiseks küps.
—mässig adj. kooli—, koolile sobiv;
metoodiline, pedantlik, kuiv. —mästare van.
koolmeister; pedant, —ning ~en koolitamine,
—ordning koolikorraldus. —plikt
koolikohustus, —pojke koolipoiss, õpilane.
—pojksaktig adj. koolipoisilik, —reglemente
koolikord, —resa kooliekskursioon. —råd
koolivalitsus, —sjuk adj. laiskushaige,
pop-pitegev. —sjuka teeseldud haigus, —skepp
õppelaev. —skrivning klassitöö, —stadga
koolikorraldus, —styrelse koolivalitsus, —tal
pidukõne (kooliaktusel). —tid kooliaeg,
—timme koolitund, —tukt koolidistsipliin.
—tvång koolisundus; koolikohustus,
—undervisning kooliõpetus, —ungdom koolinoorus.
—uppgift kooliülesanne. —vaktmästare
kooliteener. —ålder kooliiga. —år kooliaasta;
õppeaasta, —ämne õppeaine, —överstyrelse
koolide peavalitsus,
skolast|ik [—ik] ~en skolastika;
juuksekar-valõhestamine, sääsekurnamine. —iker
~n,~er skolastik, —isk adj. skolastiline,
skolk [—å—] —et (koolist, töölt) põhjuseta
puudumine, poppitegemine. —a1 intr.
põhjuseta puuduma, poppi tegema, —ar|e
—(e)n,= popitegija. —ning — en,—ar vt. skolk.
skoll|a [—å—] —an,—or metallplaat.
skolt [—å—] —en,—er v. —ar rändlaplane Soomes
ja Norras.

skomakar|e —(e)n,= kingsepp, s-ns hustru och
smedens märr har de sämsta skorna
kingsepa pojal ei ole kunagi saabast jalas,
—gesäll kingsepasell, —kniv kingsepanuga.
—lärling kingsepaõpilane, —poiss, —verkstad
kingsepatöökoda,
skomakeri [—i] —(e)t,—er jalatsitööstus;

kingsepatöökoda.
skon|a1 tr. säästma, hoidma, armu andma, s-a
ngns liv kellelegi elu kinkima, —ing ~en
säästmine, halastamine. —ingslös adj.
halastamatu. —sam adj. ettevaatlik,
halastuslik, leebe,
skon|are —ar(e)n,= mer. kuunar, —ert [—ä—]

~en,~er v. ~ar vt. eelm.
skop|a —an,—or kopsik, auskar, kopp,få en s-a
ovett tublisti sõimata saama, —elevator tehn.
koppelevaator. —tais adv. kopaviisi.
skorp|a [—å—] 1. —an,—or koorik, korp, koor;

kuivik. 2.1 refl. korpa minema, —välling pudi.
skorr [—å—] —et põrin, närin. —a1 intr.
narisema, porisema, det s-r i mina öron see
kõlab valesti minu kõrvus, see käib kõrvade
peale, —ning — en,—ar närin, põrin,
skorsten [—å—] — en,—ar korsten,
skorstens I eld korstnapõlemine. —fejare
korstnapühkija. —huv korstnapea. —rör
korst-nalõõr.

skorv [—å—] 1. —en,—ar mer. laevalogu. 2. —en
med. kärn, korp. —ig adj. kärnane, korbane.
skot —et,= mer. soot, purjeköis. —a1 tr., mer.

soodiga kinnitama,
skot|er —ern,—rar teat. väike mootorratas,
skotsk [—k—] adj. šoti. —|à 1. —an šoti keel. 2.
—an,—or šotlanna. — skott |e —en,—ar
šotlane.

skott [—å—] —et,= 1. lask, pauk, kläda s. för
ngn kellegi eest välja astuma, 2. võsu, võrse,
skjuta s. võsu ajama, võrsuma. 3. mer.
veekindel vahesein. 4. sport sööt, löök. —dag
liig—, lisapäev. —fri adj. kuulikindel;
väljaspool laskekaugust, gå s. eluga pääsema,
—glugg laskeava, komma, råka i s-en
rünnaku objektiks saama, märklauaks sattuma,
—hål kuuliauk, —håll laskekaugus, —ulatus,
inom s. laskekaugusel, utom s. väljaspool
laskekaugust, —kärra käru. —linje (kuuli)
lennujoon, komma i s-n för ngns kritik
kellegi kriitika objektiks saama, —lossning
laskmine, tulistamine. —pen(nin)gar pl.
lasketasu. —salva kogupauk, —skadad adj.
part. haavatud, —skärm laske vall. —spole
süstik, fara som en s. edasi-tagasi sõeluma.
—ställa2 tr. laskevalmis seadma, välja
sihtima, —sår kuuli—, laskehaav. —säker adj.
1. täpne, tabav. 2. kuulikindel. 3. mitte
laskmist kartev (hobuse kohta). — (t)avla
märklaud. —vall laskevall. —vidd
laskeulatus. —växling tulevahetus, —år
lisapäeva-aasta.
skotta1 [—å—] tr. kühveldama, s. snö lund
rookima, s. bort ära kühveldama, s. igen
kinni ajama.
Skottland [—å—] Šotimaa,
skov|el — eln,—lar kühvel, labidas. ~hjul

kühvlitega vesiratas, —la1 tr. kühveldama,
skovor pl. kaaped; korbad,
skrabb|a —an,—or fam. põdur vana naine;
vilets lehm. —ig adj., fam. põdur, kidur,
haiglane; kulunud.
skraffer|a1 tr. viirutama, šrafeerima. —ing

436

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free