- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
483

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ss - stubben ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stubbe n/stuteri

j uurij a. — (b)rytning. känijujuurimine.
stubben, på s. fam., osteköhe, jalamaid .
stubin [—in] —en,—ersüüténöör, tändasß kort

s. fig. äkkvihane olema. -—tråd süüteraöër.
stuck —en,—er ehit. stukk, kipskrohv. —arbetare
krohvija. —atur [—ur] —en,—er stukatuur,
krohv. —atör [—ör] —en,—er krohvija,
stucken adj. part. pahane, solvunud, haavunud,
student [—é—] —en,—er üliõpilane, tudeng \fam.
küpsuseksam, ta s-en küpsuseksamit
sooritama. —betyg küpsustunnistus, keskkooli
lõputunnistus. —examen keskkooli lõpueksam,
küpsuseksam, —förening üliõpilasühing,
—selts, —havre nalj. üliõpilastoit. —ikos
[—ås] adj. üliõpilaslik, tudenglik,
bursikoos-ne, bursilik. —katalog üliõpilaste nimestik,
—kår üliõpilaskond, —liv üliõpilaselu, —möte
üliõpilaspäev. —nejlika bot. käokann. —sexa,
—skiva fam. üliõpilasoleng, —pidu. —sk|a
—an,—or naisüliõpilane, —skrivning kirjalik
küpsuseksam v. lõputöö.—sång üliõpilaslaul;
kantus, tudengilaul. —sångare üliõpilaslaulja.
—år pl. üliõpilasaastad, ülikoolis õppimise
aastad.

studer|a1 I. tr. õppima; uurima; ülikoolis
õppima, s-a språk keeli õppima, s-a
tidtabellen sõiduplaani uurima, s-a till Idkare arstiks
õppima. II. intr. õppima, ülikoolis käima.
—ad adj. part. õpetatud, ülikooliharidusega;
teeseldud, —ande 1. adj. part. õppiv. 2. —n,=
subst. part. õpilane, üliõpilane. 3. —t
õppimine.

studie —n,—r etüüd; osa, roll; teaduslik kirjutis,
—besök õppekäik, —bok õpperaamat,
—cirkel õppering. —fack õppeala, —fält fig.
õppeala. —handbok õppekava, käsiraamat,
-håg õppimishimu. -kommission
uurimiskomisjon. —kurs õppekursus, —ledare
õppekursuse juht. —litteratur õppekirjandus,
—område õppeala, —resa õppereis, —rektor
õppealajuhataja, —ämne õppeaine,
studs — en,—ar tagasipõrge, —põrkamine;
põrkejõud. —a1 intr. 1. tagasi põrkama. 2.
fig. hämmastuma, võpatama, s. till
võpatama, s. tillbaka tagasi põrkama, s. upp üles
põrkama, —are —n,= jahipüss (kuulide
jaoks), —förmåga põrkejõud. —ning —en,—ar
tagasipõrkamine.
stuff —en, —er geol., miner, maaki sisaldav tükk.
stug|a —an,—or 1. majake, onn, hurtsik. 2.
elutuba; tuba. — (u)dörr majauks. —(u)gris
kodus—, toaskonutaja. —(u)knut majanurk.
—(u)sittare vt. —gris.
stuk 1. —en,—ar fam. tormikübar, torukübar. 2.
muutm. pred. adj. läbikukkunud. —a1 tr. 1.
vigastama, ära väänama. 2. lõssi v. lamedaks
lööma. 3. tehn. taguma, vormima. 4. fig.

alandama. II. ref\, s. sig. kätt v. jalga ära
väänama. — maskin tehn. naelamasin. —ning
—en,—ar väänamine, lömmilöömine.
stuk|a —an,—of kuhi, kuhilas,
stult|a 1. —an,—or fam. väike tüdruk. 2.1 intr.
päterdama, komberdama, s-a omkring ringi
päterdama. •
stum adj. tumm, keeletu; keel. ka hääldamatu,
mittehääldatav; erik. tihe; jäik, mittevetruv,
bräderna ligger s-t mot varandra lauad on
tihedalt koos, s-ma asfaltgator kõvad
asfalt-tänavad. —film tummfilm. —fog erik. jäik
ühendus, —het —en tummus.
stump —en,—ar tükk, könt, jupp, ots, konts,
(vis—) laulujupp, (cigarrett—) koni, gnola en
s. viisijuppi ümisema. — |a —an,—or fam.
väike tüdruk,
stund —en,—er viiv, hetk, silmapilk, tükk aega,
mõni aeg, en liten s. natuke aega, viivuke
(aega), från första s. algusest peale, en god s.
tükk aega, när s-en är kommen kui (see) aeg
on kätte jõudnud, för en liten s. sedan
natukese aja eest, hiljuti, äsja, hans s-er är
räknade tema tunnid on loetud, om en s. varsti,
pea, i samma s. samal hetkel, en s. senare
veidi hiljem, i farans s. häda puhul, jag
kommer på s-en ma tulen otsekohe, —a1 intr.
liginema, lähenema, tulemas olema, kätte
jõudma. —ande adj. part. tulev, eelseisev, —lig
adj. alatine, pidev, —ligen adv. iga tund,
tund-tunnilt, alati. —om [—åm] adv.
(vahete)-vahel, mõnikord,
stup —et,= 1. järsak, jäärak. 2. sport
suusahüp-pemägi. 3. van., på s. viltu. 4. adv., supa sigs.
full ennast täis jooma, s. i ett järjest,
vahetpidamata. —|a 1. —an,—or järsak, järsk
mäesein. 2.1,4 intr. a. maha langema, ümber
kukkuma. b. (järsakuna) alla langema, järsk
olema. c. langema, surema, d. viltu asetama,
kallutama; s-a på näsan ninali kukkuma,
berget s-ar brant mägi laskub järsult alla, s-a
i striden võitluses langema, s-a en balja nõu
kallutama, —full adj. täis kui tint. —ränna,
—rör vihmaveetoru, katuserenn. —stock
tapalava, —pakk —ning — en,—ar kaldumine,
kalle. ^

stupid [—id] adj. stupiidne, nürimeelne, rumal.

—itet [—ét] —en,—er stupiidsus, nürimeelsus.
stur|a1 intr., dial. mossis olema, mossitama, tu-

satsema. —ig adj., dial. mossis, tusane,
stursk adj. upsakas, ülbe; tähtis, ennast täis.
—as1 dep., harva uhke, upsakas olema, —het
—en upsakus, ülbus, uhkus,
stuss —en,—ar fam. tagumik, taguots,
stut 1. —en,—ar härjavärss. 2. —en van. peks,

nahatäis. —kalv härgvasikas,
stuteri [—i] —(e)t,—er hobusekasvandus. —hingst

483

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free