- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
489

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ss - stöd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stöd/stöt

ma.

stöd —et,= tugi,(rygg—) kori, gå med s. av en
käpp kepi najal käima, vara ngn till s.
kellelegi toeks olema, påståendet saknar varje s. sel
väitel puudub igasugune alus, med s. av
(millegi) põhjal, (millelegi) toetudes. —a v. —ja21.
tr. toetama, najatama; toestama, tugedega
varustama, s. huvudet mot handen pead käe
najale toetama Jag kan knappast s. på foten
ma saan vaevalt jalale toetuda, s. ngn med
råd oeh dåd kedagi nõu ja jõuga toetama. II.
refl. toetuma, tugenema; nõjatuma,
naaldu-ma, s. sig emot ngt millegi vastu toetuma, s.
sig på käppen kepi najale toetuma, s. sig på
ngt fig. millelegi toetuma, —aktion toetus
aktsioon. —bandage, —förband med. lahas,
—blad bot. katteleht, —lager tehn.
tugikuul-laager. —pelare tugisammas, —punkt
tugipunkt. —trupp sõj. abivägi,
stödje|bandage, —förband med. lahas, —blad
bot. katteleht, —pelare tugisammas;^, tugi.
—vävnad bot. tugikude.
stöddig adj., fam. tugev, rässakas, en s. måltid
tugev söök, en s. karl. rässakas, tugev mees.
stök —et fam. koristamine, puhastamine,
puhastus. —a1 intr. koristama, puhastama,
kraamima; fig. sorima, tuhnima, s. i lådor oeh skåp
laegastes ja kappides tuhnima, s. till segi
ajama, s. undan valmis saama, lõpetama, s. över
lõpule viima, lõpetama. —ig adj. korratu, här
ser s-t ut siin on kõik segi.
stöld —en,—er vargus, begå, föröva en s. vargust
toime panema, varastama, —försäkra1 tr.
varguse eest kindlustama, —mani
vargus(e)-maania.

stön —et,= oigamine, ägamine. —a1 intr.
oigama, ägama, —ande —t,—n subst, part., vt.
stön.

stöp —et 1. (küünla)valamine. 2. lumelörts,
jää-supp, sulav lumi, i ett s. ühes tükis, gå,
stanna i s-et fig. luhtuma, nurjuma, —a2 tr. 1.
valama, s. ljus küünlaid valama, s. bly fig.
õnne valama. 2. erik. leotama, idaneda
laskma, idandama. 3. fig., de är stöpta i samma
form nad on nagu ühe vitsaga löödud. 4. (om
regn) kallama, valama. 5. sulama, det stöper
på sjön lumi sulab merel jääsupiks, —förrn
valamisvorm. —regn paduvihm, —slev fig.,
ligga i s-en ümberkujundamisel olema.
*stör —en,—ar zool. samb, tuur(akala).
2stör —en,—ar vai, latt, ritv, teivas. —a1 tr.
toestama, toega v. tugedega varustama, s. bönor
ubadele tugikeppe panema. —bönor pl.
kepioad, kõrged oad.
stör|a2 tr. segama, häirima, tülitama, (rahu)
rikkuma, s-a ngn i hans arbete kedagi töös
segema. —ar|e —(e)n,= segaja, häirija, —ning

~en,~ar segamine, häirimine, tülitamine,
rahurikkumine; häire; erik. hälve,
kõrvalekalle.

större komp., störst sup., vt. stor.

stört adv., s. omöjligt täiesti võimatu.

stört|a1 I. tr. alla paiskama, tõukama;
kukutama, s-a ngn från tronen kedagi troonilt
tõukama v. kukutama, s-a ngn i fördärvet
kedagi hukatusse tõukama. II. intr. kukkuma,
langema, (ümber) paiskuma, kokku langema
v. varisema; fig. sööstma, tormama; rõhut.
abis.: s-a av hästen hobuse seljast maha
kukkuma, s-a efter ngn kellelegi järele sööstma,
s-a fram esile tormama; edasi sööstma, s-a
fram till ngn kellegi juurde tormama, s-a in
1. sisse sööstma, tormama, s-a in i rummet
tuppa sööstma. 2. (ramla) kokku varisema,
huset hotar att s-a in maja on kokku
langemas, s-a ned (ner) alla langema; alla
sööstma, s-a ned för trappan trepist alla sööstma.
s-a omkull maha kukkuma, kokku varisema,
s-a samman kokku langema v. varisema, s-a
till juurde jooksma, s-a upp järsku tõusma,
püsti kargama, s-a ut ur rummet toast välja
sööstma, s-a över ngn kellegi kallale
tormama. III. refl. sööstma, tormama, viskuma,
paiskuma, end kukutama, s-a sig i olycka
õnnetusse tormama, s-a sig över ngn kellelegi
kallale tormama. —bombfallning sõj. pikee- ,
riv pommitamine, —dyka4 intr. pikeerima,
—flod uputus; fig. valing; en s. av ovett
sõi-muvaling. —lopp sport kiirlaskumine, —regn
paduvihm, —regna1 intr. vihma valama, —sjö
murdlaine;y?g. valing, —skur vt. —regn. —våg
vt. —sjö.

stöt —en,—ar 1. tõuge, põrge, müks, löök, hoop,
(av gevär) tagasilöök, —põrge, (vind—)
tuulehoog, (värj—) (mõõga)torge, —piste,
(trumpet—) (trompeti)hääl, elektrisk s.
elektrilöök, ta emot (den) första s-en esimest
hoopi vastu võtma, han tål många s-ar fig.
tal on paks nahk. 2. tamp, nui/3. mäend.,
van. maapinnale viiv avaus. 4. vt. kyrkstöt. 5.
keel., vt. stötljud. 6. pakk, kimp (akte,
raamatuid). 7. vulg. murdvargus, sissemurd, göra
en s. sissemurdmist sooritama. —a2 I. tr. 1.
tõukama, lööma, lükkama, müksama; fig.
haavama, solvama, s. foten mot en sten. jalga
vastu kivi lööma, stött i kanten mahalükatud
servaga; fig. haavunud, solvunud, pahane,
tusane, s. ngn ifrån sig kedagi endast eemale
tõukama. 2. peeneks tampima, puruks
hõõruma, s. ngt till pulver midagi pulbriks
tampima v. hõõruma. 3.fig., det stöter örat see
lõikab kõrva, s. och blöta en fråga küsimust
igast küljest läbi arutama, s. fågeljahind.
lindu üles ajama. II. intr. 1. tõukama, lööma,

489

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free