- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
606

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åå - Å ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Å, å/åker

Åå

Å,å —(e)t,—n v.= O,o.

1å —n,—ar jõgi, gå över ån efter vatten fig. ülejõe
vett tooma minema, üle mere kalale minema,
många bäckar små gör en stor å vanas, mitu
väikest oja, aga neist saab suur jõgi. —arm
jõeharu. —brädd jõekallas, —dal jõeorg,
—fara jõesäng, —krök jõekäär, —mynning
jõesuu, —suue. —strand jõekallas.
2å prep., å ngns vägnar kellegi ülesandel v. nimel,
å utsatt tid ettemääratud ajal, å bane teoksil,
kavatsusel, eesolev, å nyo uuesti, å ena
sidan. .. ühelt poolt..., ühest küljest...,
jag å min sida mina omalt poolt.
3å v. åh interj. ah, oh, å så skönt! oh, kui töre!, å

ja, å jo ah jaa, å nej oh ei.
åberopa1 tr. ja refl. viitama, (millelegi) vihjama
v. osutama, (millelegi) toetuma, å. en
lagparagraf teat. seaduseparagrahvile toetuma,
å. sig på ngn kellelegi toetuma v. viitama.
Åbo Turu.

åbo —n,—r v. —ar harva põlisrentnik; maaelanik,
talunik, —rätt päritav maa kasutamisõigus,
åbrodd —en bot. sidrunpuju.
åbyggnad —en,—er ehitus (maaomandil).
åbäk|a1 refl., å-a sig naeruväärselt käituma, end
narriks tegema, lõustu tegema. — |e —et,—en
vormitu kuju, koletis, hirmutis. —ig v. —lig
adj. vormitu, suur ja kohmakas, ett å-t skåp
suur ja raske kapp. —ighet v. —lighet —en
vormitus, kohmakus,
åd|a —an,—or zool., vt. ejderhöna.
ådagalägga2 irr., tr. näitama, osutama,
ilmutama, å. tapperhet vahvust osutama,
åd|er —ern,—ror v. ådr|a —an,—or veresoon;
geol. maagisoon; veesoon, skaldeå-ra
luule-soon, slå å-er aadrit laskma, å-rorna svällde
i hans panna sooned paisusid ta otsaesisel,
—rig adj. sooniline. —righet ~en soonilisus.
åder|band aadriside. —binda vt. eelm. —broek,
—bråck veresoonte laienemine. — forkalk
ning veresoonte lubjastumine, —hinna anat.
soonkest. —klämmare med. soonesulgur,
tur-nikee. —låta4 tr. ja refl. aadrit laskma.
—låt-ning ~en,~ar aadrilaskmine, —nät
soonte-võrk. —rik adj. aadririkas.
ådr|a1 tr. sooniliseks tegema, marmoreerima.
—ing ~en,~ar sooniliseks tegemine,
marmo-reerimine; soonestik.
ådra(ga)4 I. refl. saama, enesele tekitama v.
põhjustama, å. sig en förkylning külmetuma,
å. sig uppmärksamhet tähelepanu äratama,
enesele tähelepanu tõmbama. II. tr. põhjus-

tama, tekitama, å. obehag ebameeldivusi
põhjustama v. kaasa tooma.
ådorna2 tr. karistust määrama,
åfärde adv. teoksil, vad är å färde? mis siin
toimub?, fa ra å färde lähenev v. ähvardav
hädaoht.

åh v/.3å. —ej! hõissa!, —oj [—aj] hei, hõi!. —å
[—å] oh! ah! tohoh!, å. ligger det så till!
tohoh, kas nõnda on asjad!
åhåga —n årh. himu, tahtmine.
åhöra2 tr. ja intr. pealt kuulama. —re —n,=
pealtkuulaja, kuulaja. — rinn | a [—i—]
—an,—or naiskuulaja.
åhörar|bås kuulajate koht. —bänk kuulajate
pink. —läktare kuulajate rõdu. —plats
kuulajate koht.

åk—et,= 1 .fam. sõiduk, vrålåk suur ja luksuslik
sõiduauto. 2. sport sõit, jooks, laskumine
(suuskadel). —a2 intr. sõitma; (glida, halka)
libisema, å. tåg rongiga sõitma, å. kälke
kelguga sõitma, å. skridsko uisutama, å. skidor
suusatama, å. bil autoga sõitma, fara ut och
å. sõitma minema, han kom å-nde ta tuli
sõites; rõhut. abis.: å. bort ära sõitma, å. dit
fam. vahele jääma, sisse kukkuma, å. fast
kinni jääma; fam. sisse kukkuma, å. förbi
mööda sõitma, å. ihop fam. tülli minema, å.
in sisse sõitma; sisse vedama;yizm. (i kurran)
soolaputkasse sattuma, å. med kaasa sõitma,
å. ned (ner) alla sõitma; maha libisema, å.
om mööda sõitma, å. omkring ringi sõitma,
å. omkull ümber e. uppi ajama, å. på peale
sõitma, åk på! sõida edasi!, å. sönder puruks
sõitma, katki ajama, å. tillbaka tagasi
sõitma, å. upp üles sõitma; üles libisema, å. ut
välja sõitma;fam. välja lendama, välja aetud
saama, å. över üle sõitma, —bar adj.
sõidetav. —dön sõiduk, sõiduriist, —eri on
märksõnana. —ning —en,—ar sõitmine, —sjuk adj.
(auto—, rongi— jne.) sõitu mittekannatav.
—släde regi. —tur sõit; väljasõit,
åkar|e — (e)n,= sõitja; veovoorimees, —bil
transport—, veoauto, —brasa fig., >slå, ta sig en å.
kätega vehklema sooja tekitamiseks,
—droska voorimehevanker. —häst sõiduhobune,
veo voorimehe hobune, —kamp, — krake fam.
sõidusetukas. —taxa sõidutaks, —tariif.
åkalla1 tr. ja intr. anuma, härdasti paluma, appi
hüüdma. —n ilma a. ja pl. anumine,
palumine, appihüüdmine. —re —n,= anuja, paluja,
appihüüdja.

åk|er —ern,—rar põld, nurm. ~arbete põllutöö.

606

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0638.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free