- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
75

(1979) [MARC] Author: Ülev Aaloe, Ilmar Mullamaa, Tiina Mullamaa, Anu Saluäär, Juhan Tuldava, Enno Turmen With: Henrik Sepamaa - Tema: Estonia, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - brorsbarn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

brorsbarn

75

brunt

dela som bröder vennalikult jagama;
som ~ vet nagu sa tead
brors I barn [bru:rsba:rn] pl.
vennalapsed; ~ dotter [-o-] vennatütar
bror I skål [bru:r-]: dricka ~ sinasõprust
jooma

brors I lott [bru:rslott] -en pilti, lõviosa;

~son [-o:-] vennapoeg
bro I räck s7, ~ räcke s6 silla käsipuu v.
rinnatis

brosch [-o-] s3 pross, prees, sõlg
brosch|era [-o-] brošeerima; ~ yr s3
brošüür

brosk [-o-] s7 anat. kõhr, krõmpsluu;
~ artad kõhretaoline, kõhrjas; ~ig
kõhreline; ~lim [-limm] s7 kalaliim;
~ vävnad -en anat. kõhrkude
bro |slagning [bru:-] sillaehitus;
sildamine; ~ stöd s7 vt. bropelare
brotsch [brotš] s2 tehn. hõõrits; ~a vi

hõõritsema; ~ ning hõõritsemine
brott I [-o-] s7 1) murd, murdumine,
katkemine, katkestus; ~ i trafiken
liikluse katkemine; 2) mäend.
kivimurd; 3) mer. lainemurd,
murdlainetus

brott II [-o-] s7 kuritegu, roim; eksimus;
begå (föröva ett) ~ kuritegu toime
panema; ~ mot reglerna reeglite
rikkumine, reeglite vastu eksimine
brott |are [-o-] maadleja; ~as dep. vi
maadlema; ~ med svårigheter pihl.
raskustega võitlema
brott I gräns [-o-] -en, ~ hållfasthet tehn.

tugevusvaru
brottmål [-o-] jur. kriminaalasi,
-kuritegu; ~s I domstol s2 jur.
kriminaal-kohus; ~s| lag -en jur.
kriminaalseadus

brottning [-o-] maadlemine, maadlus;

~ s I match [-tš] s3 maadlusvõistlus
brottsbalk [-o-] jur. kriminaalkoodeks
brott I sjö [-o-] -n mer. murdlainetus,
lainemurd

brotts I lig [-o-] kuritegelik, roimarlik;
~ lighet kuritegelikkus, roimarlikkus;
kuritegevus; ~ling kurjategija,
roimar; ~ plats -en kuriteopaik
brott| stycke [-o-] s6 kild, tükk; ~ ställe
s6 murdumiskoht; ~ yta sl
murdumi9-pind

brouillerad vt. bruljerad

bro I vakt s3 sillavaht; ~valv s7 sillakaar

browning [brau-] s2 brauning

bruck|e| brucklet kõnek. kaklus, tüli;

~ la vi kaklema, tülitsema
brud s2 pruut, mõrsja; stå ~ end
laulatada laskma; ~bröd -et bot.
anger-pist; ~folk -et 1) pruutpaar, noorpaar;
2) pulmalised, pulmarahvas; ~ följe

-t vt. ~folk 2); ~gum s2 peigmees;
~gåva sl pulmakink, -kingitus;
~ klänning pruudi- v. pulmakleit;
~ krans s2 pruudi- v. mõrsjapärg;
~ natt -en pulmaöö; ~ näbb s2 lapsest
peiupoiss v. pruutneitsi; ~par vt.
~folk 1); ~rov s7 van. pruudirööv;
~ skara vi vt. ~folk 2); ~slöja sl
pruudi- v. mõrsjaloor; ~stol -en: gå
(träda) i ~ laulatusele minema, end
laulatada laskma; ~sven [-svenn] s3
peiupoiss; ~ säng s2 pulmavoodi;
träda i ~ abiellu astuma, abielluma;
~ tärna sl pruutneitsi
brugd s3 zool. hiidhai
bruk I s7 1) kasutus, tarvitus; vajadus;
ta ngt i ~ midagi kasutusele võtma;
vara i ~ kasutusel olema; göra ~
av ngt midagi kasutama; för eget ~
oma tarvituseks, isiklikuks otstarbeks;
till utvärtes ~ med. välispidine; ha
~ för ngt midagi vajama; 2) komme,
tava, pruuk, uusus; det är inte ~ hår
see pole siin kombeks; gamla seder
och ~ vanad tavad ja kombed; 3)
harimine, kultiveerimine; pidamine;
en gård i gott ~ heas korras talund;
4) vabrik, tehas; kaevandus
bruk II s7 ehit. mört

bruka vi 1) kasutama, tarvitama,
pruukima; ~ sprit alkohoolseid jooke
tarvitama; 2) tavatsema, kombeks
olema; när ~ r du äta middag? millal
sa tavaliselt lõunatad?; 3) harima; ~
jorden põldu harima; ~ s dep. vi: det
~ inte pole kombeks
bruk |bar [brü:k-] kõlblik, kasutatav,
tarvitatav; vara i ~ t skick
kasutamiskõlblik olema; ~lig kasutatav,
tarvitatav; harilik, tavaline; tava- v.
kombekohane; uttrycket är föga ~ t
seda väljendit kasutatakse vähe; det är
inte ~ t i vår familj see pole meie
perekonnas kombeks; ~ning
kasutamine, tarvitamine
bruks I anvisning [brü:ks-]
tarvitamis-juhend, -õpetus; ~ arbetare
vabriku-v. kaevandustööline; ~artjkel s2
tarbeese; ~ disponent tehase v. vabriku
direktor v. juhataja; ~ drift s3
kaevandus- v. mäetööstus; ~folk [`-o-]
-et vabriku v. tehase töölised; ~
föremål s7 vt. ~ artikel; ~ patron s3 vt.
~ ägare; ~ rörelse
kaevandusette-võte; ~ samhälle s6 töölisasula;
~ ägare kaevanduse v. vabriku v.
tehase omanik
bruljerad adj. p. tülis olev
brum [brumm] 1. s7 müra
(raadiovastuvõtjas); 2. inter j. põmm!; mõmmi’;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1979/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free